I förskolan börjar det livslånga lärandet

Flera skolformer utformades under 1800-talet, även föregångaren till förskolan. Barnkrubbor blev barnträdgårdar, daghem och senare förskolor. Behovet uppstod när ensamma mammor behövde barnpassning under industrialiseringen.

Det är längesedan förskolan bara var barnpassning. Styrdokumenten har hunnit ikapp verksamheten. Det viktiga lärandet har pågått sedan den pedagogiska verksamheten introducerades i barnträdgårdarna.

Förskolan har en egen läroplan och ett eget kapitel i skollagen. Flera delar i läroplanen är gemensamma med grundskolan. Det finns också viktiga skillnader.

Anpassad skola, motsvarande den anpassade grundskolan, finns inte inom förskolan. Alla inskrivna barn inkluderas i verksamheten. ”Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.”

Barnets utveckling i förskolan följs inte i utvecklingsplaner som i grundskolan. ”Kunskapen om barns lärande och utveckling ska inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen”, skriver Skolverket. Informationen om barnens utveckling ska användas för att planera den fortsatta verksamheten.

Sedan 2011 ska undervisningen bedrivas av utbildade förskollärare. Leken är också viktig och har en central plats i förskolan. Förskolans miljö ska uppmuntra till lek och bekräfta lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande.

Läroplanen har många storslagna mål. Utbildningen ska lägga en grund för hur vi socialiserar med andra och tar in kunskap på olika sätt. Barnen ska lära sig att lära för livet.

Förskolan är inte obligatorisk. Enligt en ny lag från den 1 juli 2023 ska kommuner ta kontakt med de vårdnadshavare som inte har sina barn i förskola. Alla barn ska erbjudas en plats. Vårdnadshavare kan tacka nej till erbjudandet. Tanken med fler barn i förskolan är att förbättra språkkunskaperna och ge alla barn en likvärdig grund.

Det statliga forskningsrådet Forte har sammanställt en rapport med europeisk forskning om förskolor. Forskningen visar vilka barn som gynnas mest av välutbildade lärare. Det är barn från familjer med sämre socioekonomi och barn med en svår hemsituation.

Fortes rapport visar att en god förskoleverksamhet gynnar barnens utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Det är viktigt att barns svårigheter uppmärksammas tidigt, enligt forskningen. Men det är också viktigt att relevant stöd sätts in.

Barn med utländsk bakgrund får sällan det stöd de behöver. Det gäller också tysta barn som deltar i förskolans aktiviteter utan att störa. Störst chans att få stöd har de barn som hamnar i konflikter med andra barn och då stör barngruppen.

Vilka resurser har de mer än 500 anställda i Arbogas, Kungsörs och Köpings förskolor för att stärka och utveckla de 3 000 barnen i enlighet med förskolans läroplan?

De tre kommunerna har byggt flera nya förskolor. Arboga har byggt Skogsgläntan, den första nya förskolan i kommunen på 40 år. Kungsör har invigt Paletten, en nyckelfärdig förskola som tagits fram med hjälp av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. I Köping har fem nya förskolor byggts sedan 2015. Skogsborgen, Kompassen, Sagostugan, Savannen och Munktorps förskola. Ytterligare en förskola planeras på Krillan.

Köping är den enda kommun av de tre som investerar mer per barn i förskolan än riksgenomsnittet. En förskoleplats i Köpings kommun kostar 12 531 kronor mer än på riksnivå. I Kungsör får varje barn kosta 24 000 kronor mindre varje år, än i Köping.

Högst procent inskrivna barn i förskolan har Arboga, flera procentenheter över rikssnittet. Även Köping ligger högre än riksnivåerna medan Kungsör ligger under.

Kommunerna står sig bra jämfört med riket när vi går igenom hur stor procent av barnen som utbildas av legitimerade förskollärare. När vi jämför antal personal per barn oavsett utbildning ligger Kungsör bäst till.

Personaltätheten i barngrupperna ser olika ut. Störst skillnad i gruppstorlek finns i småbarnsgrupperna för ett- till treåringar. Alla tre kommuner hamnar under rikets snitt på 13 barn per grupp. Kungsör, som har haft 13 barn per småbarnsgrupp två år i rad, har minskat antalet barn till 9.

Arboga har ökat antalet barn i småbarnsgrupp till 10 barn per grupp. Köping har högst antal barn i sina småbarnsgrupper – 12 barn per grupp i åldrarna ett till tre år.

Även för barnen som är fyra till fem år, ligger Köping högst i antalet barn i grupperna, strax under riksgenomsnittets 16 barn per grupp. Kungsör har minskat antalet barn även i barngrupperna för de äldre barnen från 15 barn till 10. Köping har gjort det omvända och höjt även de stora barnens gruppstorlek från 10 till 15 barn. Arboga har 12 barn per grupp.

I Fortes sammanställning ”Förskolans roll för att främja psykisk hälsa” listas i några punkter vad som ger en förskola hög kvalité, enligt den samlade forskningen.

God kvalitet handlar om att förskolan:

• främjar alla barns engagemang i lekar, undervisning och dagliga rutiner
• fokuserar både på enskilda barns och barngruppens behov
• uppmärksammar riskfaktorer samt barns svårigheter och behov av särskilt stöd tidigt
• ger särskilt stöd till barn så snart det behövs
• tar vara på barns uppfattningar och erfarenheter
• samverkar med vårdnadshavare, barnhälsovård, skolan samt habilitering, resursteam och socialtjänst
• säkerställer att personalen har adekvat utbildning och får kontinuerlig fortbildning
• utvärderar och förbättrar verksamheten genom att reflektera över hur alla barns delaktighet och engagemang i förskolans aktiviteter underlättas

En perfekt checklista för förskolor som vill utveckla och förbättra verksamheten, med varje barns bästa som utgångspunkt och slutmål.

Diagramdata: Kolada