Förtydligande gällande DISC-analys
I min senaste inledare skrev jag om metoden DISC. Det upprörde en del läsare. Ja, i alla fall EN, anonym kommunalanställd.
I min senaste inledare skrev jag om metoden DISC. Det upprörde en del läsare. Ja, i alla fall EN, anonym kommunalanställd.
Hen sade bland annat att ”mitt förslag om DISC-analys var en skymf mot rationellt beslutsfattande”. Det på grund av att metoden är ovetenskaplig och borde förpassas till ”pseudovetenskapens träskmarker”.
Kort klargörande bara: Jag säger inte att analysen ska vara ett 100-procentigt underlag för en anställning. Den ger endast en hänvisning till beteenden som kan matchas mot andra personer, arbetsgrupper, arbetsuppgifter och ledarskap.
DISC-analys är inte en vetenskaplig metod i strikt akademisk bemärkelse. Det är ett personlighetstest baserat på en modell som utvecklades av psykologen William Moulton Marston på 1920-talet. Analysen har sina nackdelar – vilket jag också tog upp, samt att där finns andra mer validerade metoder som Big Five, vilket också nämndes.
Om nu metoden är så extremt tvivelaktig, som den upprörde läsaren angav, skulle inte större företag som arbetar med att strukturera organisationer, universitet samt försvarsmakten (bara för att nämna några) använda sig av den.
Att låta en chef inom till exempel en kommun, ha arbetsuppgifter som kräver egenskaper som vederbörande inte har (DISC-analys kan här vara vägledande) är det problematiskt för hen själv men också för arbetskamrater och undersåtar. När sen samma person måste avsluta sin tjänst omplaceras vederbörande till en ny liknande tjänst och allt börjar om.
Det anställs också personer till höger och vänster runt om i landet på lösa grunder. Ibland endast för att någon chef känner vederbörande (nepotism).
Detta är speciellt allvarligt när det handlar om förvaltningar vars drivmedel är skattepengar.
Det kan knappast vara en nackdel när kommunalrådet i kommunen ”Hittepå” först gör en DISC-analys innan hen anställer sin svåger som gruppledare inom en förvaltning.
För när svaret är ”nej” på frågan: ”Föredrar du att ta ledarrollen i en grupp eller projekt?” borde det ge en viss fingervisning.
Det här är en debattartikel. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.
Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer.
Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.