Miljardanläggning kan komma att ge värme åt Arboga och Köping

Cleantech-företaget Plagazi, med svenskt säte i Båstad, skrev tillsammans med Köpings kommun under en avsiktsförklaring i december 2019 med syftet att genomföra en studie för att se vilka möjligheter det fanns för ett långsiktigt energisamarbete.

Plagazi har i flera år visat intresse för att etablera en anläggning för produktion av vätgas i Köping. Under en pressträff i rådhuset under tisdagen berättade representanter från kommunen och Plagazi om hur långt planerna har framskridit.

– Från kommunens sida känner vi att vi är på god väg. Vi hoppas och tror på det här projektet. Förhoppningsvis kan vi inom en inte allt för avlägsen framtid ha en vätgasfabrik i Köping, sa Annika Duan (S), kommunstyrelsens ordförande.

Jörgen Andersson, tidigare bland annat socialdemokratisk inrikesminister, kommunalråd i Halmstad och ledamot i Sveriges centralbank, är idag senior advisor vid Plagazi. Han berättade mer om projektet.

– Vi är oerhört glada över det fina samarbete vi haft med Köpings kommun, både på den politiska sidan och tjänstemannasidan. Från det att vi skrev en avsiktsförklaring 2019 där vi talade om en begränsad investering på att ersätta värmeverket med vätgas så har nu detta vuxit till ett stort industriprojekt som är kostnadsberäknad till 1,5 miljarder kronor. En stor svensk extern investerare har skrivit en avsiktsförklaring med oss om att ta hela denna investering. Kravet är investeraren ska äga 91 procent av verksamheten. Jag kan inte namnge vilka det är. De kommer själva ha en presskonferens när de är redo, men det är en väldigt seriös investerare.

Om det byggs en vätgasanläggning i Köping så är planen att den ska stå klar hösten 2024. Den kommer i så fall det bli en av Europas största vätgasprojekt och skapa mellan 40 och 50 arbetstillfällen. Jörgen Andersson berättar:

– Vi kommer att kunna producera 12 000 ton vätgas per år, vilket motsvarar 51 megawatt. Anläggningen kommer kunna ta hand om Köpings kommun av värme. Samtidigt har vi börjat undersöka marknaden runtom och vi har haft intressanta diskussioner på gång med intressanta företag för att ta emot den vätgas som kommunen inte behöver i form av fjärrvärme.

Vätgasprocessen är inte fri från restprodukter. Enligt Jörgen Andersson kommer processen att bilda ungefär 150 000 ton koldioxid per år.

– Koldioxiden kommer att fångas upp och lagras i samarbete med ett isländskt företag. De gör om koldioxiden till stenar som mineraliseras  och sen sänks ner på havsbotten. Det är en beprövad metod som används redan idag. Utöver detta kommer 66 ton avfall att återvinnas. Vi kommer koldioxidneutrala, till och med koldioxidpositiva, längre fram.

Tidigare fördes diskussioner om att placera vätgasanläggningen vid Norsa, men de planerna har skrotats. I stället väntas det bli i området söder om Nordkalks anläggning. Vid den platsen, intill Malmönvägen, placeras i dagsläget muddermassor från muddringen i Mälaren.

– Om det blir denna placering blir där så är den nära hamnen, men också intill infrastruktur som järnväg. Det känns som en hundraprocentig plats att förlägga en sån här verksamhet på, förklarade kommunalrådet Ola Saaw (M).

Nästa steg i processen är att Köpings kommun tillsammans med Plagazi kommer ta kontakt med myndigheter för att ha ett samråd gällande miljötillstånd. Förhoppningen är att ett allmänt samråd ska kunna hållas efter midsommar.

Om det blir en vätgasanläggning kommer Västra Mälardalens Energi & Miljö AB (VME) att kunna producera fjärrvärme från anläggningen till kunder i Arboga och Köping.  Christer Nordling, VME:s vd, kommer vara inblandad i tillståndsprocessen som han tror kan ta ett år.

– Uppstarten i ett sånt här projekt kräver tillstånd för verksamheten. Första steget är ett inledande möte med myndigheter när det gäller miljötillståndet. Underlaget kommer färdigställas den här veckan (vecka 19). Utifrån vad som framkommer i processen så får vi jobba vidare. Det naturliga är man börjar titta på tekniken, hur den ser ut och även en miljökonsekvensbeskrivning.

På frågan om vad en vätgasanläggning skulle innebära för fjärrvärmekunderna svarade Christer Nordling så här:

– Min tanke från början var hur vi långsiktigt skulle ersätta avfallsanläggningen på Norsa. Det här är ett bra alternativ till att bygga själv. Byggs det vätgasanläggning som har så här mycket spillvärme så är det dumt att inte ta tillvara på den möjligheten.

Efter pressträffen fick Magazin24:s utsände en pratstund med kommunalrådet Annika Duàn (S).

– Det är ett väldigt spännande projekt. Vi är fortfarande i de tidiga stadierna, men nu finns det viktiga steg som är tagna. Finansieringen är färdig, samrådshandlingarna är i princip klara och vi är överens om platsen. Vi velade lite tidigare, men Norsa blev för litet samtidigt som det ligger nära bostäder och det även finns en skjutbana i närheten, säger Duàn.

En investerare ska alltså skjuta in 1,5 miljarder för att finansiera projektet. Vilka investeringar kommer Köpings kommun behöva göra i det här projektet? 

– Den här aktören har krävt att få äga 91 procent och då finns det ju nio procent kvar. Det är en fråga för kommunen och Plagazi hur vi ska hantera de nio procenten. Vi har bland annat diskuterat om kommunen ska äga åtta procent och Plagazi en procent för att ha kvar insyn och för att kunna använda det här projektet även till andra projekt. Då är frågan om det ska handla om rena pengar eller kan kommunens insats vara marken eller att vi bygger ut en viss infrastruktur, exempelvis.

Hur långt har ni kommit i processen för att få vätgasanläggningen till Köping?

– Ungefär 40 procent på vägen, skulle jag vilja säga. Får vi till ett miljötillstånd så är vi 80 procent på vägen vill jag påstå.

Vätgasanläggningen skulle innebära 50-talet nya arbetstillfällen i Köping. Vilka fördelar ser ni med det? 

– Om vi här i Köping startar en produktion som är unik i Sverige så kommer det att generera ett större intresse. Det gör att kanske andra verksamheter kan trygga en viss kompetensförsörjning. Vi hoppas på en snöbollseffekt om projektet blir av. Det skulle öka Köpings attraktionskraft ytterligare ihop med utbyggandet av E18, till exempel, avslutar Annika Duàn.

Fakta: Så produceras vätgasen

• Produktionen sker genom så kallad plasmaförgasning. Det betyder att material i form av allt från bildäck, hushållsavfall och industriavfall turbinblad från vindkraftverk utsätts för mycket höga temperaturer, upp mot 3 000 grader. Förbränningen sker ända ner till atomnivå och ur den processen kommer en syntesgas som senare bildar vätgas och flytande koldioxid.