Hur mår Köpings kommun?

Hur samspelar olika aktörer inom Köpings kommun med varandra, utifrån den utvecklingssituation som kommunen befinner sig i? Hur kan en framtida organisering och arbetssätt stärka samspel, ledarskap och kultur?

Det har konsultföretaget Public Partner fått i uppdrag att utreda. Det är intressant läsning med många kritiska konstateranden.

”Kommunledningsförvaltningen (KLF) har inte något systematiskt sätt att fånga in verksamhetens behov eller analysera och följa upp vad de åstadkommer i relation till varandra.”

Men hallå? Hur är detta möjligt? Skall det behövas en konsultrapport för att konstatera detta? Att få detta att fungera väl måste vara grunden i verksamheten – i synnerhet när den bedrivs med skattebetalarnas pengar?!

”KLF  hålls  inte samman som organisation. Det saknas en gemensam verksamhetsplanering som blir styrande för förvaltningen. De mötesplatser som finns upplevs inte värdeskapande och leder inte till egentlig samordning eller gemensam strategisk riktning.”

Ingen gemensam verksamhetsplanering! Mötesplatser som inte är värdeskapande! Med alla dessa sammanträden som pågår varje dag – hur kan man undgå att åstadkomma ”en gemensam verksamhetsplanering”? Vad är det för fel på de lokaler man möts i, som gör att de ”inte är värdeskapande”?

”Ekonomiavdelningen har problem med tillit och förtroende gentemot övriga organisationen”, kan vi läsa på ett ställe i rapporten.

Detta tror jag skall tas med en nypa salt. I besparingstider har ekonomer ”beting” från politiker att ta fram besparingsplaner (som på politiska numera heter ”effektiviseringar”).

Då är det lätt att skapa motstånd bland dem som drabbas av besparingsförslagen.

Att ”kommunstyrelsen har begränsat med stöd i sin uppsiktsplikt” låter  däremot alarmerande. Den politiska uppsiktsplikten måste alltid fungera. Tendensen med växande tjänstemannavälde och minskat folkstyre måste stävjas och bekämpas.

Public Partner konstaterar att ”det finns en brist på tillit mellan förvaltningarna och kommunledningsförvaltningen”.

Brist på tillit mellan förvaltningarna och kommunledningsförvaltningen är obegriplig och oacceptabel! Detta helt i strid med den så kallade ”tillitsbaserade styrmodellen” som i alla sammanhang framhålls som en gemensam ledstjärna.

Tydligen inte!

Kritiken i den här delen förstärks av konsultrapportens konstaterande:
”Bilden som framträder är att det är fritt valt arbete att följa beslut i kommunledningsgruppen …”

Milda makter, som Snobben skulle ha sagt.

En mycket tung kritik noterar vi på sidan 31:
”I kommunstyrelsens arbetsutskott, i KBAB:s och VME:s styrelse sitter i stort sett samma personer. Detta gör det svårt att särskilja på de olika rollerna. Ägarperspektiv och uppsiktsplikt hamnar lätt i skymundan. Flera lyfter frågan om jävsrisker och att dagens konstruktion gällande styrelsebemanning bör förändras.”

Detta är en av mina käpphästar i min kritik mot Köpings kommun. Jag är glad att denna ståndpunkt framförs så tydligt och klart. Självfallet  skall makt delas och spridas, inte koncentreras. Att ”sitta på alla stolar samtidigt” är bara så fel.

En av min ungdoms politiska idoler, Per Ahlmark (den andre var Olof Palme) skrev en gång:
”Ge en människa lite makt och du väcker hennes bästa egenskaper: engagemang, ansvar, viljan att åstadkomma. Ge en människa mycket makt och du riskerar maktfullkomlighet och maktmissbruk”

Det olämpliga i att kommunstyrelsens ordförande  Per Ågren samtidigt är styrelseordförande i VME märktes tydligt i handläggningen av Plagazi och den tänkta vätgasfabriken på Sjötullen. Där kunde Per Ågren som styrelseordförande i VME vara med och ”gasa” i projektet. När han som kommunstyrelsens ordförande borde ha ”bromsat” i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott – då förklarade han sig jävig.

Att vara kommunstyrelsens ordförande är ett förtroende från folkmajoriteten. Detta kan aldrig besudlas av att kommunstyrelsens ordförande försatt sig i en jävssituation.

Att i enlighet med konsultrapportens förslag skyndsamt förändra styrelsestrukturen i våra kommunala bolag måste ha högsta prioritet. En tung del i Public Partners konsultrapport är avsnittet om kommunen och digitaliseringen. Övergripande konstaterar rapporten:

”Det finns stora brister i kompetens och ledarskap som säkerställer och utvecklar kommunens möjligheter att förstå, fånga och förändra organisationens arbetssätt på basis av digitala möjligheter.”

Otydliga roller och uppdrag kring digitalisering skapar förvirring och ineffektivitet. Brist på systematiska arbetssätt. Avsaknad av koppling mellan beslut om digitaliseringsinitiativ och förväntningar på effektivare verksamheter. Helhetsperspektiv saknas. Individuell nytta sätts före helheten.

När jag nyligen sammanförde kommunstyrelsens ordförande i Köping, Arboga och Kungsör var min första fråga en temperaturmätare. På frågan: ”Hur mår Köping”? svarade Per Ågren att kommunen är långtidssjukskriven. Han syftade då på Köpings ekonomiska bekymmer.

Public Partners konsultrapport visar att ”hälsoläget” inom kommunen är illa ställt, inte bara inom ekonomin.

Här och nu skall jag inte kritisera konsultkostnaden på omkring 1,5 miljoner kronor, inte heller att uppdraget inte upphandlats.

Kan Public Partners konsultrapport bli en väckarklocka som skakar om och förändrar, leder till förnyelse och nytänkande, har rapporten varit värd varje krona.