Efter tre år som lärling har nu 27-åriga Moa Carlsson, från Götlunda, en fast plats på Zebastian Ackestens tatueringsstudio i Köping. Då kommer hon med ett saftigt avslöjande.
De kom, de sågs, de bleknade och de försvann.
Men nu verkar det alltså som att en av de stora bastarderna inom tatueringsvärlden har hittat tillbaka igen: Svanktatueringen.
Åtminstone om man ska tro 27-åriga Götlundatjejen Moa Carlsson, som påminner om att 90-talet varit i ropet ett bra tag nu och i den loopen , ja, då vill fler och fler föreviga ländryggen med bläck.
Efter tre år som lärling hyr nu Moa in sig hos Kolsvakillen Zebastian Ackesten, som började tatuera professionellt 2011 och driver Black Wall Art på Stora torget i Köping sedan sex år.
– Jag gick Estet- och bildprogrammet på gymnasiet och har alltid gillat att måla. Tatuerare har varit ett drömyrke och nu är jag det, säger Moa, vars allra första skapelse blev ett vinglas på sin kusins ena häl.
– Den blev nog sådär. Kanske lite väl skev, haha.
Oräkneliga tatueringar senare är hon nu förstås mycket säkrare på handen och tar sig också an det mesta.
Men medan Zebastian kan lägga en vecka på till exempel en rygg och uppskattar att han hinner med kring 20-25 större tatueringar i månaden (plus några mindre) gör Moa inte lika stora motiv. Än.
– Oftast blir det en sittning, som brukar ta ett par timmar. Jag har haft både 18-åriga tjejer och kvinnor i 70-årsåldern som kunder. Så tatueringar är verkligen något som lockar människor i alla åldrar.
Däremot, visar det sig, finns det olika skolor när det gäller stil. Och trenderna verkar spreta, där svanken alltså ser ut att ha gjort comeback.
– Många lite äldre har bytt ut tatueringar av barnbarnen mot djur. Mycket hundar och katter. Jag gjorde en schnauzer på axeln på en herre för inte så länge sen och Moa en korp. För lite yngre tjejer har Mandala (tänk geometriska former och symboler med ett spirituellt anslag) hängt med länge, men många vill också ha tunna linjer och blommor, säger Zebastian Ackesten.
En hyfsad fråga är förstås: Den eventuella smärtan i att låta nålar stansa in färgpigment i huden?
Även här menar Zebastian Ackesten att det finns skillnader.
– Fötterna är extra känsliga och även revbenen och armhålorna. Ansiktet? Inte lika mycket, faktiskt.
En logisk följdfråga, det kan bli: Kan man tatuera sig var som helst på kroppen? Och, säger Zebastian och Moa ja till allt?
– Alltså, givetvis tar vi ett snack med den som kommer in. Vi tatuerar ingen som är påverkad och det är klart att det finns områden som kan vara mer eller mindre utmanande. Jag hade en kille här som ville ha tre stjärnor och ”rock `n`roll” på snoppen, vilket kändes lite sådär. Men vi pratar som sagt igenom syftet innan vi sätter igång, säger Zebastian.
Och tillägger att ”vissa inte har så mycket plats kvar när de ändå vill lägga ytterligare en tatuering till den hudnära samlingen”.
Dessutom, hygienen är a och o. En nyligen gjord tatuering bjuder på ett öppet sår, som behöver tas omhand om och läka.
– Det är sällan det blir några problem. Vi är också anslutna till SRT (Sveriges Registrerade Tatuerare), vilket gör att vi har regler att förhålla oss till. Men en del kunder kan ha för bråttom med att typ gå på gymmet, eller busa med hunden efter en ny tatuering, fortsätter Zebastian.
Framtiden för er. Hur ser den ut?
– Jag har precis skrivit på ett hyreskontrakt för ytterligare tre år och jag fortsätter att tatuera på mässor. Även om det varit tuffare efter pandemin har både jag och Moa kunder.
En av dem är Köpingstjejen Emma Berg. Hon kommer in till studion den här torsdagsförmiddagen, för att låta Zebastian fortsätta arbetet med hennes rygg.
– Jag trivs bättre med min kropp när jag har tatueringarna. Utan dem skulle det nog kännas ganska naket.
Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se
Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se