PORTRÄTT
Jan Norling har varit vd för Sejfo i 23 år. Vinst varje år utom ett. Foto: Karl Beijbom.

När teknik skapar värden i världen

Maskinbyggare i världsklass.

Jan Norling från Kungsör var duktig i många sporter. I dag leder han ett teknikföretag i världsklass. I Köping. Det finns dagar då han drömmer om att bli kock.

Vi börjar med en runda i fabriken. Jan vill visa upp och förklara vad Sejfo gör. Innan vi kommer in i fabriken passerar vi en hylla med olika produkter. Jan tar ut några produkter, visar, berättar, förklarar.

Först tar han fram något som ser ut som en bivaxkaka.

– Detta är en spridare. Den monterar Sejfo helt automatiskt. Den används för att separera och hålla fast bränslerören i en kärnbränslestav. För att klara av att montera ”spridaren” utifrån små plåtbitar konstruerade Sejfo bland annat en 6-axlig NC-styrd bockmaskin.

Sedan visar Jan en ”spegel”, som används som gamla tidens negativ när man vill göra kopior på foton.

– Sejfo har konstruerat en utrustning som matar in substraten (spegeln) till en maskin som gör fotomasker för att producera olika typer av bildskärmar.

Jan visar en ”burk” som är en del av en inhalator.

– Sejfo utvecklar och sköter servicen på maskinerna som automatiskt fyller ”burkarna” med substans som sen astmatiker använder.

Som sista produkt att visa och förklara för den besökande journalisten tar Jan fram en plastpåse med små metalldelar av en tråd.

– När den utsätts för radioaktiv strålning kan den användas i utrustning för cancerbehandling på sjukhus. Sejfo har konstruerat en monteringsutrustning för montering av ”strålkällan” för strålkniven i en radioaktiv miljö. (I en så kallad hotcell)

Förundrad och förtjust förstår jag att jag befinner mig i Sejfos värld, maskinbyggare i världsklass. I Köping!

Efter rundvandringen i fabriken sätter vi oss på Jans kontor.

– Vårt mål är att vara en komplett systemleverantör för våra kunders behov av smarta och lönsamma produktionsutrustningar. Vi levererar specialmaskiner och innovativa automationslösningar, berättar Jan.

Varje dag producerar Sejfo hundratusentals produkter inom bland annat fordonsindustrin, kärnkraftsindustrin och läkemedelsindustrin.

Fordonsindustrin är mycket av basen i det Sejfo gör – rätt produkter, i rätt tid till rätt pris.

– Vår utrustning skall tillföra mervärden och stärka våra kunders konkurrenskraft.

Jag ber Jan att berätta om sig själv.

– Min släkt, mina föräldrar, kommer från Gävle/Sandviken. Pappa var elektroingenjör, fick jobb i Arboga 1962, på CVA som sedan bytte namn till FFV och nu heter SAAB. I Arboga föddes min storasyster, Eva. Vi bodde i en lägenhet. Det kändes lite trångt, så mina föräldrar köpte hus i Kungsör. Där föddes jag och min lillebror, Per. Mamma var först hemma som mammor var på den tiden. Sedan jobbade hon på Gersila med funktionshindrade. Där stannade hon resten av sitt yrkesliv.

Det fanns ju inte datorer och mobiler på den tiden.

– Jag provade på alla sporter. Fotboll, pingis, tennis, bandy, landhockey. Jag är sista generationen som spelat seriespel i bandy på naturis. Kungsörs BK i bandy låg i division två.

Jan var duktig i många sporter, även om han helst inte vill berätta. Rankad i pingis, elitpojkläger i fotboll, knoppläger i bandy.

Gick i Hagaskolan, Karlaskolan, Centralskolan. Den senaste heter i dag Kung Karls skola.

– Jag var duktig i matte, sämre i språk.

Jan sökte till bandygymnasium i Sandviken och fotbollsgymnasium i Västerås. Kom in på båda. Men det blev ändå Ullvigymnasiet, dit han inte sökt.

– När alla mina kompisar tog skolbussen till Ullvi första dagen hängde jag på.

Jan gick in till studierektorn och sade:

– Tja, jag kommer från Kung­sör. Jag skulle vilja gå på teknisk linje, jag är intresserad av teknik.

Studierektorn ledde Jan till teknikklassen och där fick han då börja.

– De första tre åren gick jag på Ullvi, fjärde året kunde vi välja att gå i Eskilstuna eller Örebro. Vi var ett tiotal klasskompisar på Ullvi, från Kungsör, som då valde Rinmansgymnasiet i Eskilstuna.

– Gjorde lumpen i Södertälje, ingenjörstrupperna. Vi hade kul, byggde broar, vägar, fick hjälpa bönder i trakten. Inte så mycket skjuta och sånt.

Fjärde året på tekniskt gymnasium skulle man göra något slags examensjobb. Två killar från Kung­sör, två från Köping, fick jobb på en ingenjörsbyrå i Köping som hette RAKO, Rationella Konstruktioner. Jan minns att de ritade en borrlåda åt Volvo.

– Vi fick veta att en av oss skulle erbjudas anställning, och vi uppmanades att jobba på och visa framfötterna.

Jan fick jobbet.

– Vi sysslade med mekanisk konstruktion. På den tiden utvecklades JAS-planet. Jag är sista generationen som ritat med penna, med blyertspenna. Har utvecklat formverktyg för landningsställ för JAS. Jag fick också rita bakpartiet på Saab på ett propellerdrivet plan, som först hette Saab Fairchild, sedan Saab 2000.

CAD fanns inte då i PC-datorer, bara i stordatormiljö. Processerna var inte så avancerade då. Det var flygplansindustrin som utvecklade CAD, framförallt Boeing.

– En CAD-station i stordatormiljö installerades. Där jobbade en äldre medarbetare. Men när han gick hem fick vi ungdomar prova på. Det var min första kontakt med datorer.

1990 fanns det behov av konsulter på Volvo Personvagnar i Köping.

– Då hamnade jag där på en avdelning som hette mekatronik. Industrierna hade på den tiden mycket mer än bara produktion. Den här avdelningen byggde specialmaskiner in-house. Då fanns det tre äldre farbröder som gjorde mekaniska konstruktioner. Sedan var det sex, åtta programmerare och elektriker. Detta var när Volvo 850 var på väg att komma.

Sedan kom Sören Gyll som ny VD. Han bestämde att Volvo bara skulle hålla på med kärnverksamheten.

– I Köping skulle vi bara göra växellådor. Då blev avdelningen där jag jobbade en udda fågel.

Det som varit en automationsgrupp inom Volvo blev ett eget företag.

Sejfo grundades 1991 av Lars Fogelberg, Kjell Ejesved och Lars-Åke Sköld.

Ejesved och Fogelberg hade ju sina två första bokstäver med. Sköld fick bidra med bokstaven s. Så skapades namnet Sejfo.

Lars-Åke Skölds fru, Tina, jobbade på Bärsingen. Hon gjorde Sejfos logga i sin dator på jobbet.

Jan har nu varit vd för Sejfo i 23 år.

– Vi har gått med vinst alla år utom ett. Det enda som är värt något är vår personal. Och företaget är personalägt.

Jan är ju egentligen tekniker, men i dag sysslar han mycket med siffror. Som att konstruera en maskin…

– Jag hittade inget affärssystem som passade oss. Så jag byggde ett eget som kan prognostisera kassaflödet. Som att konstruera en maskin. Viktigt när man till exempel vill låna pengar i bank. Att berätta om historiken kan alla affärssystem. Framtiden är lurigare.

Jan Norling tycker om när folk har en egen drivkraft: ”De sista tre åren har vi utvecklats enormt. Och det är mina medarbetares förtjänst.” Foto: Karl Beijbom.

Din karaktär – hurdan är du?

– Jag är ingen rampljuskille. För tio år sedan hade det varit jätteobekvämt att sitta här och bli intervjuad av dig. Men nu när jag är lite äldre har det blivit enklare. När jag var ung vd var det svårt att stå inför många medarbetare, berätta och prata. Inte obekvämt längre. Jag behöver inte bo i ett snitsigt hus, åka i en snitsig bil. Familjen är viktig. Går hellre ut med vår Golden Retriever, Klara 9 år, i skogen än åker på ett häftigt arrangemang. Vintertid meckar jag gärna med motorcykeln i garaget. Tycker om att vara ensam. Men går också gärna till goda vänner. Har rest mycket i jobbet, är mätt på att resa. Har en liten båt. Gillar att åka ut och ta det lugnt.

Vad har präglat dig?

– Sejfo i dag har formats av våra kunder. Fordonsindustrin har fostrat oss väldigt hårt. Jag är också präglad av detta. Tycker om ordning och reda. Uppstår problem – upp med allt på bordet på en gång. Så löser vi det. På något sätt. Kanske lite för snäll, Borde ibland vara tuffare. Min styrelseordförande brukar säga: Janne, det är för gulligt här. Du måste sätta ner fötterna. Men det är inte jag.

Din ledarstil?

– Tycker om att delegera. Andra får gärna stå i rampljuset. Vi har ju vunnit lite priser. Skickar gärna andra att ta emot. Folk runt omkring mig får gärna ta för sig. Men det måste bli rätt. Får inte spåra ur. Tycker om när folk har en egen motor. Gör du fel, rättar vi till. Sedan får du springa vidare. Kan vara tuff om det behövs. Men det tar en stund innan jag kommer dit.

När känner du dig lycklig på jobbet?

– När vi är i det goda ekorrhjulet. När vi får nya ordrar. När det går bra. De sista tre åren har vi utvecklats enormt. Och det är mina medarbetares förtjänst. Särskilt några medarbetare har tagit stora steg framåt. Det är fantastiskt. Visst har vi uppförsbackar. Men vi når alltid toppen, och när vi går nerför går allt mycket lättare. Processer och rutiner funkar. Vi börjar bli som ett större bolag.

En okänd talang?

– Älskar att laga mat, att baka bröd. Om jag slutar här vill jag bli kock. Jag känner grabbarna på Kungsörstorp. Om hustrun skall bestämma blir det fisk. Om jag får bestämma blir det kött. Jag hittar ofta inspiration i matupplevelser i andra länder. Tycker inte om recept. Vill skapa maten själv. Ingen superkännare, men dricker gärna ett gott glas vin till maten. Om jag inte blir kock vill jag nog bli bonde.

Jan är idag 57 år, har varit sambo/gift i nästan 40 år.

– Jag var 18 år, Nina var 16 år när vi träffades. Vi har varit ihop sedan dess. Vi har en son, Jesper, som just fyllt 30, bor i Stockholm, arbetar på ett snitsigt hitech-bolag. En dotter i Uppsala, Johanna, som just pluggat klart på SLU och är utbildad smådjursagronom.

– Till skillnad mot mina syskon har jag bott i Kungsör i hela mitt liv. Min pappa är död, min mor lever – i Kungsör.

Hur håller man ihop en kärleksrelation så länge?

– Blommor och chokladaskar är inte viktigt. Du måste hela tiden visa kärlek och omtänksamhet, visa att du bryr dig.

Något citat du bär med dig?

– No guts, no glory. Men också, något jag predikar internt – no money, no funny.

PORTRÄTT
06:00 | 11 november 2023

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-
GRATISTIDNINGARNA

Magazin24 – Årets lokala insats 2023

Magazin24 – Årets gräv/artikelserie 2023

Magazin24 – Årets lokalsajt 2020