Turerna kring investeringar i Köpings fjärrvärmeverksamhet

Arboga Energi låg ute till försäljning 2015. Långtgående samtal hade då förts med en annan köpare, när Köpings kommun den 5 november 2015 lade ett bud på bolaget. Köpings bud var för bra för att Arboga kommun kunde tacka nej.

Men – när de båda kommunalråden Elizabeth Salomonsson (S), Köpings kommun,  och Agneta Bode (S), Arboga kommun, skakade hand om affären i november 2015, ville ingen av dem uppge storleken på budet.

Prislappen offentliggjordes först ett halvår senare, när det blev dags för Köpings kommunfullmäktige att fatta beslut om affären: 39,8 miljoner kronor. Köpet finansierades med ett lån på 40 miljoner kronor hos Kommuninvest.

Christer Nordling, då teknisk chef i Köpings kommun, beskrev i en tjänsteskrivelse den 27 maj 2016 att det länge funnits planer på att koppla ihop fjärrvärmenäten i Köping-Arboga-Kungsör.

Att bli en större aktör hade flera fördelar enligt Nordling. Det ökade möjligheter att upprätthålla en stabil och konkurrenskraftig verksamhet. Lösningar vid framtida nyproduktion skulle vara kostnadseffektiva.

Eftersom Köpings kommun hade ett överskott av spillvärme, uppskattade Nordling att 60-70 procent av Arbogas fjärrvärme kunde tillgodoses genom att bygga en fjärrvärmeledning mellan Köping och Arboga. Investeringsbehovet för reservproduktion i Köping skulle också minska, när produktion även kunde ske i Arboga.

Våren 2017 sammankopplades Köping och Arboga med dubbla fjärrvärmeledningar för att kunna leda värme i båda riktningarna.

Samma år påbörjades grävarbeten och nedläggning av fjärrvärmeledningar till Kolsva. Vid fullmäktigemötet den 26 oktober 2020 debatterades ett godkännande i efterhand. Grävarbetet hade kommit halvvägs när fullmäktiges beslut inhämtades. 2021 kunde även Kolsva kopplas på det kommunala fjärrvärmenätet.

Christer Nordling skickade som teknisk chef i Köpings kommun in en ansökan om 149 miljoner kronor från Naturvårdsverket 2020. En förstudie, som enligt Nordling ännu inte var färdigställd, uppgav att en vätgasanläggning skulle ersätta Norsa och övriga sopförbränningsanläggningar i Västmanland.

Nordling förklarade kommunens intresse i anläggningen till Länsstyrelsen:

”Kommunens primära intresse är att kunna ersätta Norsaverket med modernt tänkande som ett led i att hantera regionens avfall på ett miljövänligt sätt”.

Vi vände oss vände hösten 2023 till VafabMiljö för att dubbelkolla Nordlings uppgifter.

Eva Favaro, avdelningschef för Hållbarhet och kommunikation på VafabMiljö svarade oss grävande journalister den 3 oktober 2023:

– Jag är förvånad över Christers kommentar och tar frågan vidare internt i eftermiddag.

Den 20 december 2020 klockan 23.28 drog Nordling tillbaka Köpings kommuns ansökan med orden:

”I och med att Naturvårdsverket anser vårt projekt vara behäftat med avgörande brister i genomförandekapaciteten, så väljer vi att återta vår ansökan om stöd.”

Den 31 maj 2023 beslutade fullmäktige att bygga en ny panna – i Arboga. Beslutet om investeringen på 235 miljoner kronor blev så brådskande att ärendet inte fanns i kallelsen eller på dagordningen. Slutkostnaden landade på 260 miljoner kronor.

VafabMiljös avtal med VME om leverans av fjärrvärme från anläggningen Eldaren 3 vid Norsa skulle löpa ut i under 2024. Eldaren 3 behövde stora renoveringar för att fortsätta driften, enligt VafabMiljö. VME erbjöds ta över verksamheten, men någon överenskommelse kom inte till stånd. Anläggningen med 13 anställda stängdes ner den 30 juni 2024.

Under våren 2024 avbröts VME:s samarbete med Plagazi AB och den planerade vätgasanläggningen kallad Köping Hydrogen Park stoppades. Den skulle ge 10MW spillvärme.

I oktober 2024 aviserar Nordkalk att kalkugnen som levererat spillvärme till VME sedan 2013 ska stängas. Nu finns för lite effekt i fjärrvärmesystemet, trots en ny panna i Arboga.

VME:s styrelse beslutade den 21 maj 2025 att köpa den nedstängda anläggningen Eldaren 3 för 12 miljoner kronor. De beslutade också om en förprojektering av nyproduktion till en kostnad av 2 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige beslutade köpa Eldaren 3 den 16 juni 2025. Fullmäktige hade inga frågor om köpet av den anläggning som flera gånger sagts närma sig slutet på sin livslängd.

Vi vänder oss till Annika Duàn (S), fullmäktiges ordförande och ordförande i VME med några frågor:

Varför väljer VME:s styrelse att inte informera kommunfullmäktige om kostnaden på 2 miljoner kronor, avseende förprojektering av ny produktion på Norsa?

– Frågan ej av principiell karaktär. Fjärrvärme ingår i VME:s uppdrag och kostnaden för att undersöka eventuell nyproduktion bekostas av bolaget.

När förväntas fullmäktige fatta beslut om en ny panna på Eldaren 3?

– Det planeras för ett inriktningsbeslut under hösten.

Magazin24 ställer frågor till VafabMiljö AB och får svar från Karin Bärudde, Enhetschef kommunikation.

Vem initierade affären och när och hur togs kontakt i ärendet?

– Det gjorde vi båda parter för ett par år sedan. Det har tagit tid att få till ett avtal som båda parter var nöjda med.

I vilket direktionsprotokoll kan vi ta del av ärendet?

– Protokollet är klart inom kort. En enad direktion tog beslutet på vårt senaste direktionsmöte den 4 juni 2025.

Vad hände med de 13 anställda vid anläggningen?

– De flesta gick vidare till andra arbeten hos bland annat VME och flera gick vidare till andra anställningar hos oss också, övriga fick arbeten utanför eller tog erbjudande om avgångsvederlag. Det var 5 personer som fick avgångsvederlag (6 månader). Flertal av dessa gick sedermera i pension. Facklig part var mycket nöjda med processen.

Kungsörs värmeverk var ute till försäljning under våren 2025. Enligt Christer Nordling la VME ett bud på anläggningen. Denna uppgift dementeras av säljaren Mälarenergi.. Christer Nordlings prognoser har vid ett flertal tillfällen visat sig vara felaktiga. Det har kostat skattebetalarna åtskilliga miljoner kronor.