Vad händer med avfallet som samlas in på Återbruket?
I en värld där hållbarhet och miljömedvetenhet blir allt mer centrala, blir frågan om hur vi hanterar vårt avfall allt viktigare.
I en värld där hållbarhet och miljömedvetenhet blir allt mer centrala, blir frågan om hur vi hanterar vårt avfall allt viktigare.
En viktig del av denna ekvation är återbruken. En plats där grovavfall samlas in och bearbetas för att återvinnas eller återanvändas på ett sätt som minimerar vår påverkan på miljön och främjar en cirkulär ekonomi.
Men vad händer egentligen med allt det grovavfall som samlas in?
På Återbruket är målet tydligt: att material- eller energiåtervinna så mycket som möjligt av det avfall som kommer in. Det görs på flera olika sätt, beroende på vilken typ av material det handlar om.
Till exempel går tapeter, takpapp och gummi till energiåtervinning på kraftvärmeverken i Västerås och Norsa i Köping, där de omvandlas till energi och värme för hushållen.
Detta är ett exempel på hur avfall kan bli en resurs istället för att bara hamna på soptippen.
Material som tegel, kakel och betong krossas och används till vägbyggnad eller som täckningsmaterial på soptippar, medan jord används som sluttäckningsmaterial för att minimera miljöpåverkan.
Även isolering, som inte kan återvinnas, hanteras med omsorg för att säkerställa att det deponeras på ett sätt som minimerar riskerna för miljön på lång sikt.
En annan viktig del av återvinningsprocessen är sortering och återvinning av metaller. Metallskrot skickas till återvinningsanläggningar där det sönderdelas och separeras för att sedan skickas vidare till smältverk, stålverk och gjuterier för att bli till nya råvaror. Detta är en viktig del av att minska behovet av att utvinna nya metaller och därmed minska miljöpåverkan.
Bo Blomquist på Vafabmiljö:
– Under 2023 gick det iväg 565 ton från Återbruket i Köping och totalt 6 310 ton från alla återbruk i Vafabmiljös region.
80 procent är järn/stål och 10 procent är olika metaller så som till exempel koppar, aluminium, rostfritt, mässing. Resterande är annat material som inte är metaller, till exempel tyg från stolar, plast från gräsklippare med mera, säger Bo.
100 procent av alla metaller går till återvinning och blir nya metallprodukter.
Avfallshantering handlar inte bara om att återvinna material – det handlar också om att hantera avfall på ett sätt som minimerar risken för miljöförorening.
Material som impregnerat trä, som innehåller farliga kemikalier, bränns i speciella ugnar för farligt avfall för att undvika spridning av föroreningar i miljön.
Även plast, som för närvarande förbränns till energi i form av el och värme, är föremål för ökad återvinning och återanvändning för att minska beroendet av fossila bränslen och minska koldioxidutsläppen.
En av de mer intressanta aspekterna av återbrukens arbete är dess förmåga att återvinna och återanvända material som traditionellt betraktats som svåra att hantera.
Till exempel tas soffor och sängar isär och materialen separeras för återvinning eller energiåtervinning.
Även textilier, som samlas in av Human Bridge, sorteras och återanvänds i humanitära insatser eller återvinns för olika ändamål.
När det gäller fönster så tas först ramar och lister bort i en maskinell sortering på Gryta och Sänkmossen. Ramar av trä går iväg som bränsle och ramar av metall går till återvinning.
Glaset skickas på kvalitetskontroll hos Swede Glass United i Askersund för att sedan hamna i Tyskland och bli till nya glasprodukter.
– Anledningen till att de går till Tyskland beror på att det inte finns den kapaciteten i Sverige för återvinning av glas, säger Bo.
Det finns ständigt strävan efter att förbättra och utveckla avfallshanteringstekniker för att minska vår påverkan på miljön och främja en hållbar framtid. Genom att investera i ny teknik och nya processer kan återvinningsgraden ökas och mängden avfall som hamnar på soptippar eller i förbränningsugnar minskas.
Sammanfattningsvis spelar återbruken i vår region en avgörande roll i hanteringen av vårt avfall och främjandet av en cirkulär ekonomi.
Genom noggrann sortering, återvinning och återanvändning av material bidrar återbruken till att minska vår miljöpåverkan och skapa en mer hållbar framtid för kommande generationer.