Ett ordrikt språk kan bidra till minskat våld

Min självbild i nära relationer är att jag är varm, omtänksam och kärleksfull.

Hur någon kan utöva våld i nära relationer är för mig fullständigt obegripligt, oförsvarligt och oacceptabelt.

Verkligheten är tyvärr en annan för så många, framför allt för många kvinnor.

Ett regeringsbeslut har lett till en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är en del av jämställdhetsmålet. Skyddet för våldsutsatta ska stärkas. Män måste engagera sig i frågan och känna ansvar för att få våldsamma män bland vänner och bekanta att upphöra med sina övergrepp.

Socialstyrelsen är ansvarig för att ta fram kunskaper och metoder för att strategin skall kunna genomföras.

Det finns föreskrifter, som är bindande, och allmänna råd. Föreskrifterna syftar till att förbättra kvaliteten inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården med fokus på våld i nära relationer. Allmänna råd är rekommendationer för hur lagar, förordningar och föreskrifter skall tillämpas.

♥

Hur ser verkligheten ut, i dag? Jag kontaktar min vän Wictoria Hånell, som är verksamhetsledare för Qjouren.

– I Qjouren ser vi att våldet ökar, blir grövre och tar sig andra former.

Inbokade möten för stödsamtal var 1024 stycken år 2022. Denna siffra hade stigit till 1485 samtal år 2023, en ökning med nästan 50 procent.

Det sammanlagda antalet kontakter med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer var 2207 under år 2022. Förra året hade den siffran stigit till 5695.

Wictoria berättar också:

– Under 2023 har vi mött fler våldsutsatta kvinnor som är utsatta för sexuell exploatering. Kvinnor som som tvingas sälja sex för att ha råd med mat, en plats att sova och livsviktiga mediciner.

Våldsutsatta kvinnor och barn får inte alltid den hjälp de har rätt till och får inte tillgång till bostad vid akut hot och våld.

♥

Även om våld i nära relationer nästan alltid handlar om mäns våld mot kvinnor så har Socialstyrelsen en vidare definition av begreppet ”närstående”.

I Socialstyrelsens handbok Våld i nära relationer läser jag:

”Begreppet ´närstående´ är könsneutralt och syftar på varje person som våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, barn eller andra släktingar. Begreppet kan även omfatta personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till. ”

Det finns förvisso kvinnor som slår sina män, även om detta är mycket mindre vanligt än män som slår kvinnor. I gruppen slagna män anses mörkertalet vara stort. Det är mycket skämmigt för män och deras självkänsla att gå till socialtjänsten eller polisen och anmäla att de fått stryk av sin kvinna.

Aldrig slagit, inte någon kvinna, inte någon man. Aldrig blivit slagen, inte av någon man, inte av någon kvinna. Kanske är jag priviligierad. Eller också är jag representativ för de flesta mäns egna erfarenheter.

Min vän, Ordläkaren Anna Källdén, hade en gång vänligheten att ge mig en komplimang som gladde mig mycket. Hon menade att jag använder de exakta orden och de vackra orden. Ordagrann och granna ord – två begrepp som samsas i begreppet Ordagrann Man. Åh…talking about me?

♥

Mitt bidrag i debatten om våld i nära relationer måste sluta i Ordet. Där orden tar slut, där tar våldet vid. Den som inte kan uttrycka känslor av ilska och besvikelse i ord, tenderar att i stället uttrycka sig i våld och slag. Det är jag övertygad om.

Att se till att barn får ett ordrikt språk, och kan hitta ord för alla känslor, är önskvärt av alla skäl. Även när vi vill minska våldet i allmänhet och våld i nära relationer i synnerhet. Om vi ser varandra, bekräftar varandra, hittar rätt ord för alla våra känslor, vågar säga ”förlåt”, vågar säga ”jag älskar dig” – då tror jag faktiskt att våldet minskar.

Eller också är jag bara en romantisk idealist.