Simon Jansson om bandylivet i Ryssland: ”Lite annorlunda”
I våras reste Simon Jansson till Ryssland och Kemorovo för att bli bandyproffs. Ett beslut han ser tillbaka på med glädje: ”Jag unnar alla bandyspelare att göra den resan jag gör nu”.
I våras reste Simon Jansson till Ryssland och Kemorovo för att bli bandyproffs. Ett beslut han ser tillbaka på med glädje: ”Jag unnar alla bandyspelare att göra den resan jag gör nu”.
I juni förra året gick flyttlasset från lilla Edsbyn till den betydligt större ryska staden Kemorovo. Från att jobba civilt och spela i Elitserien till att bli heltidsproffs i ryska superligan med fokus på enbart bandyn.
Det blev en omställning för Köpings IS-produkten, men en omställning som gick i stort sett smärtfritt.
– Min klubb, HK Kuzbass, välkomnade mig med öppna armar. De har hjälpt mig med allting, så det har inte varit något problem. Vi åkte på ett träningsläger tillsammans till Krasnodar i två veckor och då fick jag träffa de andra spelarna, ledarna och några av deras familjer. Det var en bra tid och gjorde att jag lärde känna spelarna, säger Simon Jansson till Magazin24.
Ett hinder som kom fram var språket eftersom majoriteten av spelarna i laget inte talade engelska.
– Det var bra för mig eftersom jag var tvungen att lära mig och förstå ryska direkt. Jag hade inget annat val och det var bra i det här fallet.
Hur är din ryska nu?
– Det är inga problem att gå på restaurang och så. Jag förstår vad de säger samtidigt som jag har lärt mig tillräckligt för att skapa hela meningar, men jag är långt i från flytande.

På bandyplanen då?
– Bandytermerna har jag lärt mig. ”Passa bollen där”, ”här är jag”, ”täck den ytan”, sånt går bra. Som tur är så kan vår kapten, tidigare AIK-spelaren Alexey Chizov, lika bra engelska som jag själv. Han bor på samma ställe som mig så vi åker bil tillsammans till träningen varje dag. Han har hjälpt mig väldigt mycket och gett mig en trygghet.
En trygghet som Jansson uppskattar eftersom sambon Sara och parets två små barn är kvar i Sverige.
– Det är tufft så klart. Jag saknar familjen varje dag. Sen är det en pandemi dessutom, så det är inte bara lämna barnen på förskolan eller göra saker tillsammans. Vi hade hoppats att de skulle komma hit till Ryssland i början av januari, men gränsen stängdes på grund av pandemin. Eftersom jag och Sara inte är gifta så fick inte hon något visum. Jag fick åka hem i sex dagar över nyår och de dagarna var väldigt värdefulla. Som tur är lever vid på 2000-talet och kan kommunicera digitalt, men Sara ska ha en enorm eloge att hon tar sig igenom dagarna där hemma. Det hon gör är fantastiskt.
Jansson beskriver bandylivet i Ryssland som väldigt annorlunda jämfört med Sverige.
– De planerar lite annorlunda här i Ryssland. I Sverige visste du vilka dagar och tider du hade träning. Jag är inställd på och redo för träning mellan klockan nio på morgonen till sent på kvällen. Allt beror på när vi spelar match och vilken tidszon vi spelar i. Proffslivet i Ryssland ser ut så här. Det är träna, spela, sova, äta och resa som gäller, men det är en tjusning. Jag unnar alla bandyspelare att göra den resan jag gör nu, säger Simon.
Rent spelmässigt, hur går det?
– Det har gått bra, både för mig själv och oss som lag. Tränaren och presidenten verkar nöjda. Det är ganska mycket krav uppifrån, men det sköts på ett bra sätt. Tränaren vill ju ha influenser från Sverige och inte bara köra klassiskt ryskt med framåt, framåt, framåt. Han och jag har många diskussioner om hur vi ska spela så jag får vara med i hur vi ska spela.
Känner du att de lyssnar på dig?
– Ja, absolut. Sen är det inte det lättaste att lära en gammal hund att sitta, men vi har sett en stor skillnad rent spelmässigt sen vi började säsongen. I stället för att bara köra på genombrott så försöker vi tänka till en gång till och se om vi kan anfalla mer som ett lag.
– Samtidigt försöker jag lära mig av de ryska spelarna och deras sätt att spela bandy. Det kommer utveckla mig som spelare.

Resultatmässigt så placerar sig Janssons Kuzbass just nu strax bakom toppskiktet av lagen i ryska superligan. På försäsongen lyckades laget även ta sig till slutspel i ryska cupen.
– Vi vann alla matcher i gruppspelet på hemmaplan, men förlorade sen i semifinalen. Klubben var nöjda med det eftersom vi inte hade gått vidare i cupen på länge. I serien har vi kommit halvvägs och där siktar vi på att sluta trea eller fyra innan slutspelet drar i gång.
Hur serien och slutspelet än slutar så kommer Simon Jansson att återvända till Ryssland även nästa säsong.
– Det blir ett år till här i Ryssland. Nästa säsong ska jag ta med familjen över hit och vi ska leva ihop. Det är ett perfekt äventyr för oss, avslutar Simon Jansson från sin bostad i Ryssland.