Inkomstklyftorna växer i regionen

Inkomstklyftorna växer i regionen och hela Västmanlands län. Mellan 2015 och 2021 ökade andelen invånare som bor i hushåll med låg ekonomisk standard i kommunen.

Enligt den senaste statistiken bodde 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket är en ökning med drygt en halv procentenhet sedan 2015. Under samma period ökade andelen med hög ekonomisk standard ungefär lika mycket, till 5,7 procent, säger SCB i ett pressmeddelande.

– I 216 av landets 290 kommuner ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard mellan 2015 och 2021. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard i 198 kommuner, säger Johan Lindberg, utredare på SCB.

Även i Västmanlands län ökade andelen invånare med låg ekonomisk standard.

– I Västmanlands län bodde 15,8 procent av invånarna i hushåll med låg ekonomisk standard 2021. Det är en ökning med 1,2 procentenheter sedan 2015, säger Peter Gärdqvist, utredare på SCB.

Andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard i länet var relativt oförändrad mellan 2015 (4,0 procent) och 2021 (4,1 procent).

– Generellt i Sverige växer grupperna med låg ekonomisk standard i en större omfattning än grupperna med hög standard, säger Johan Lindberg.

Ökande inkomster
Hushållens ekonomiska standard beräknas utifrån deras totala disponibla inkomst, som på riksnivå har ökat varje år sedan mitten av 1990-talet. Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner.

– I Västmanland ökade hushållens medianinkomst med 5,6 procent mellan 2015 och 2021. Det är en ganska vanlig utveckling bland länen i Sverige, säger Peter Gärdqvist.

Ett annat sätt att mäta inkomstfördelning är genom den så kallade ginikoefficienten (se faktaruta för förklaring). Enligt den ökade inkomstskillnaderna i Västmanlands län mellan 2015 och 2021.

– I hela Sverige var det i Stockholms län som inkomstskillnaderna ökade allra mest under 2015–2021. Det är också i Stockholms län som ojämlikheten är störst, säger Peter Gärdqvist.

Exklusive kapitalvinster
Statistiken bygger på disponibel inkomst exklusive kapitalvinster från exempelvis bostads- eller aktieförsäljningar. I statistikdatabasen finns motsvarande statistik inklusive kapitalinkomster:

Fakta: Om statistiken
Disponibel inkomst avser summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).

Statistiken finns inklusive och exklusive kapitalinkomster från exempelvis bostads- eller aktieförsäljningar.

För att jämföra olika typer av hushåll används en metod som sätter den disponibla inkomsten i relation till hushållets sammansättning av vuxna och barn.

När ett hushålls inkomst är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll i riket räknas det som låg ekonomisk standard.

Om ett hushålls inkomst är minst dubbelt så stor som medianvärdet räknas det som hög ekonomisk standard.

Ginikoefficienten är en måttenhet mellan 0 och 1 som visar ojämnheten i inkomstfördelningen. Ju högre värdet är desto ojämnare är inkomsterna fördelade. (Om alla hushåll har samma inkomst ger det ginikoefficienten 0, och om ett hushåll har all inkomst och övriga inte har någon alls ger det 1.)