Franciskus firades i Trefaldighetskyrkan

I Trefaldighetskyrkan i Arboga, som ju är en gammal franciskanerkyrka, är det sed att högtidlighålla den helige Franciskus’ dödsdag den 4 oktober varje år.

Alla fyra körerna inom Arbogabygdens församling med körledarna Birgitta Rosenquist Brorson och Hanna Drakengren deltog och framförde under drygt en timme sånger och psalmer med anknytning till den firade Franciskus.

Franciskus’ alter ego berättade

Den 800-årige (ungefär) munkens alter ego deltog också i en fin monolog, där Pelle Svedberg iklädd grå munkkåpa berättade mer om den helige mannen genom att själv gestalta Franciskus. Han jämförde honom faktiskt med en ”dåtida Greta Thunberg”, med tanke på munkens intresse och omvårdnad av djur och natur samt hans starka band till moder Jord.
Franciskus kändes som en riktigt modern kille när man fick det serverat på det sättet.

Även två andra medarbetare inom kyrkan – Östen Asklund och Kajsa Larsson – delgav sina tankar om Franciskus och hur man kan applicera hans budskap i sitt dagliga liv än idag.

Östen Asklund visade med armarna ett kors genom att peka med armen uppåt (fred med Gud), neråt (fred med jorden/naturen), åt höger (fred med de vi känner) och åt vänster (fred med även de vi inte känner). Han avslutade sin betraktelse med fredshälsningen Pax et bonum (fred och allt gott).

Körsånger och allsång

Körerna sjöng innerligt både tillsammans i storkör och var för sig, och dirigenterna bjöd in deltagarna i kyrkbänkarna att vara med och sjunga i enkla refränger och efter notblad som delades ut samt ett par psalmer.

Inledningen med Dona Nobis Pacem (Giv oss fred) i kanon mellan storkören och besökarna gav skribenten sköna ryskänslor utefter ryggraden av nostalgi från ungdomstiden då kyrkans ungdomskör ofta sjöng sången.

Dansgrupp

Till Solsången framträdde sex kvinnor enhetligt klädda i svart i en vacker lovsångsdans till Solen. Vackert.

Vacker var även avslutningen där alla körerna tillsammans framförde det sköna körverket Se på din värld med text som manade till eftertanke.

Ewa Nilsson (med bistånd av Birgit Johansson)