Jimmy goes wannabe-­arkitekt av det ena och det a­ndra

”Vi är omsprungna, vi har viktigare saker att lösa än att gissa vem som säger vad”. Detta var avslutningsraden i krönikan om hur landet låg i Köpingsinnebandyn där relationerna mellan föreningarna var Kristersson/Busch Thor-mot-regeringen-infekterad.

Omsprungna där och då syftade på att Kungsörs IBK var på väg upp i division 1 och IFK Arboga slagit ut oss i KIS i division 2-kvalets första steg, vi klarade oss senare kvar genom att slå ett Örebro-lag med stora siffror så den säsongen var slutet gott, allting gott för vår del.

Det var det inte för IBK som fick erfara det mindre trevliga att ramla ur en serie två år i rad, och fick spela division 3 när säsongen startade i sena september. Det har de klarat av med den äran hitintills. Med några rutinerade nyckelspelare från tidigare och framförallt en hel drös talangfulla ynglingar på 18 år och nedåt leder man nu serien och mycket talar för att sejouren i trean blir ettårig. 

Både vi i KIS och IFK Arboga klarade alltså oss kvar i tvåan genom kval, och i en haltande tabell har vi nu förmodligen överträffat mångas förväntningar genom att placera oss på plats ett och två. Arboga leder, vi skuggar strax bakom. Fyra lag går till kval mot division 1, ett kval Kungsör förövrigt misslyckades med i fjol och nu parkerar i botten av division 2-tabellen. Står sig nuvarande tabell är chansen stor att ett KAK-lag spelar i ettan säsongen 2019/20.

Och det är där vi är. Min bloggande lagkamrat gillar ju att med glimten i ögat skicka ut syrliga passningar till våra lokalkonkurrenter, jag tror att en eventuell avog inställning mot IFK i grunden handlar om lite hederlig avundsjuka. Vem vill inte ha 250 pers på läktaren i varje match, en stor förening i samklang (vad det verkar) med framåtanda? 

Jag ser helt ärligt hellre Arboga i divison 1 än valfritt Örebro/Västerås-lag, men helst vill jag ju att det ska bli vi som avancerar uppåt. Förra årets kvalförlust mot dem var ingen angenäm upplevelse, och att förlora ett division 1-kval i Vasahallen kan jag vara utan.

Arboga är i min bok favoriter till avancemanget, de är det klart svåraste motståndet vi stött på denna säsong och bredden är bredast i serien. Går de upp samtidigt som de stärker upp med lite spets blir de ett stabilt division 1-lag följande år. Men saken är den att vi K­öpingsföreningar måste röka fredspipa på riktigt oavsett utgång av årets säsong. Antingen får vi åka en och halv mil västerut för att titta på division 1-plast, eller göra vad vi kan för att få fart på vårt. På varsitt håll kommer vi inte kunna hävda oss högre upp.

Försök har gjorts från båda lagen den senaste året, men oförmåga och missförstånd har gjort att vi ännu inte nått någon lösning. Jag är optimistisk, till och med nästan säker på att vi får se någon form av gemensamt Köpings-lag nästa säsong. Det som behövs är ett rejält krafttag, en tydlig agenda och kanske någon person som får agera spindeln i nätet för att se till att det händer. Men som sagt, är nästan säker på att vi löser det.

Dags att bygga padelbanor

På tal om att återkoppla till tidigare krönikor: i början av året hade denna tidnings chefredaktör Björn Blomgren en text om stadsplanering, och nu vill jag kasta mig in i något som ännu inte blivit en debatt men som mycket väl skulle kunna bli det. 

Först lite fakta: Furan-huset står tomt. Karlbergsbadet kommer att spela ut sin roll när den nya sporthallen blir klar på Krillan. Sporten padel växer så att det knakar (och det är sjukt kul, det är dock ingen fakta utan en subjektiv åsikt). Köping saknar padel-möjligheter. 

Åsikt: varför inte ta tillfället i akt att bygga två-tre padelbanor i någon av de nämnda fastigheterna? Istället för att behöva ta sig till Västerås eller Örebro för att spela skulle det vara guld att slänga sig på cykeln och paddla en timme eller två. To be continued…

Till sist: det har kommit till min kännedom att IFK Arbogas damer kände sig förfördelade när undertecknad tog på sig rollen som betygsutdelare i min senaste krönika. Laget har både spets och bredd, gör mål framåt och håller tätt bakåt. 

Ni får fyra starka plus för er ledning i regionettan, räknar man dessutom in det underhållande instagram-kontot så är fempoängaren given.