Nu är våren här – sådär
Nu är det vår. TV har vårprogram, det är glad påsk, och mera vår i företagens annonser som inbjuder till att förbereda sig för allt varmare temperaturer och med våren i antågande står sommaren för dörren.
Nu är det vår. TV har vårprogram, det är glad påsk, och mera vår i företagens annonser som inbjuder till att förbereda sig för allt varmare temperaturer och med våren i antågande står sommaren för dörren.
Det känns nästan att vi lämnat vintern bakom oss. Riktigt så är det inte. För det första, våren kommer inte i ett slag och på samma ställe. Våren kommer fyra gånger utmed Hedströmmen med lika många klimatzoner. Först en lite varmare runt Dåwö och Mälaren. Den är inte stor – men definitivt varmare. Därefter kommer Köping. Den klimatzonen slutar i Åsby.
Den tredje klimatzonen börjar i Åsby och går till Trunsbo. Så i höst eller vårtid när det regnar utmed Mälaren, är slaskväder i Köping, är tung snö i Kolsva så är det lätt snö och kallgrader efter Trunsbo.
Från Trunsbo, som ligger ett lerduvekast norr om Gisslarbo, sträcker sig denna klimatzon till Sälen, blir berg, rullar över och blir Norge med nederbörd, nederbörd, dimma och slagregn. Så även om talet om vår ringar i lerjordens land är tjälen fast och djup i moränens rike.
Jag börjar allt mer bli en anhängare av att våren är något vi definierar själva. Vilket fullkomligt krossar min under snart fyrtio år framstuderade teori om Åsby och Trunsbo som övergripande avskiljare för klimat och väder.
Det är det värsta med att tänka, man motsäger sig själv till slut, vilket förklarar att många ansluter sig till andras åsikter och undslipper detta öde.
Vi har alla våra vårtecken. Ett av mina första vårtecken är att det varnas för vinterfiskare att vara ute på isarna. Grejen är att inga så många längre vinterfiskar. Det känns som ett rop i öknen. En markering men inget mer. Vinterfiske hör 1900-talet till i dess genuina form med lovikkavantar, alkoholförstärkt termosdryck och läderkängor med broddar.
När köpte du en sparkstötting sist? Men ändå kan samhället inte sluta varna vinterfiskare för det är en del av vår identitet. Vi är ett folk som vinterfiskar. Den sista stora generationen vinterfiskare var finsk.
De som kom på 1950-talet till 1970-talet från det inre av Finland och landsförvisade Karelare som efter att Karelen förlorats till ondskans imperium valde att söka en ny framtid i Skinnskatteberg, Kolsva och Surahammar.
Som var allt annat än Karelen men så var även Nyland och Österbotten. Detta utspann sig på den tiden Sverige hade högre löner och bättre levnadsstandard än grannländerna, vilket nu enbart är ett minne blott.
Radio Västmanlands varningar – ”vi vill nu varna vinterfiskare att isarna nu kan ha försvagats på sina ställen, särskilt i anslutning till uddar och vattendrag”. Denna varning har även en del av folkhemmets upplysning och folkhälsoideal. Det kommer som en blandning av varningstext med ”vi vill nu varna” och flourtant, cirkeln känns sluten.
Ofrånkomligen kommer våren och med den sommaren. I år är våren sen men min livserfarenhet säger att en sen vår blir mer intensiv.
Gå hem, vila och förbered dig för den vår som kommer.