Oköpt blir oåtervunnet

Detta är rätt enkel maktematik. Jag hade Rut Englund som lågstadielärare i Malmaskolan och med den grundläggande matematikkunskapen har jag gjort en karriär. Mer behövs inte. Eftersom jag är vetenskapligt publicerad i ämnet satellitkollisioner är jag i alla fall stundtals raketforskare – allt baserat på Ruth Englunds utlärda matematik. Därför när vi applicerar den enkla lågstadiematematiken börjar stora delar av det ekologiska bygget sakna grund.

När jag grabb fanns det mjölkbönder över hela landskapet i västra Västmanland, jag inser att med tiden centraliseras saker och vi får större driftenheter men nu har vi knappt om än det en mjölkbonde per socken.

All mjölk kom då för 40 år sedan från ocertifierade icke-organiska mjölkbönder där korna bajsade lite hur som helst runt Hedströmmen och i Odensvi. Katastrof med dagens ideal. Idag kommer snart, om inte redan, majoriteten av mjölken från utlandet och körs med lastbil från Danmark, Tyskland och andra fjärran destinationer. Mjölk är som vatten. Det är volymkrävande och tungt. Det är som att köra grus från Schleswig-Holstein.

För att återkoppla om transporter, jag läste att ett varumärke av ekologiska pasta var odlad i Turkiet. Den kommer då med långtradare till de miljömässiga svenskarna. Perfekt. Pastan odlas i Turkiet, går sedan från Turkiet till Sverige, med en rumänsk långtradare, utan varje identifierbar form av avgasrening, lätt spårbar av en sträng av oljespill, i hundratals mil. Det är bättre, enligt de miljömässiga elitisterna, än att en miljömedveten svensk bonde i ett kretsloppsorienterat jordbruk råkar nyttja lite, av myndigheterna godkända, bekämpningsmedel i form av naturliga och nedbrytbara medel. Det är en miljömässig katastrof.

Men turkisk pasta som körts över kontinenten med en nedsliten långtradare som kräkts ut avgaser som en ånglok, det är precis som det ska vara. När miljö och ekologi blir religion och baseras på påhittade självklarheter försvinner logiken i samma raska takt.

Mänskligheten behöver inte människor som åker fem kilometer enkel väg för att deponera fem rentvättade tomburkar, mänskligheten behöver inte ”ekologisk” mat som åker jorden runt i svartrökande lastbilar och mänskligheten gör sig mer nytta av att inte vara så inbillat ”nyttig”. Världen mår bättre av vanligt folk som knäcker en bärs, bär burken till fots till butiken och får pant, köper ny bärs och går hem. Då fungerar kretsloppet och förbrukningen minimeras av de resurser vi har gemensamt.

Absolut bäst för miljö är det som aldrig köps. I en tidningsartikel jag läste sa en person att de till och med la de små aluminiumskalen som omger värmeljus i återvinningen. Hur vore det om man skippade värmeljus helt och hållet?

Då slapp stearin från Pakistan, veke från Indien, aluminium från Island och plastförpackning från Tyskland mötas i en fabrik i Belgien och sitta med sina kompisar på Hakonbolagets centrallager i Västerås i väntan på att eldas upp på Ringvägen – för att sedan hanteras i olika led som metallåtervinning och köras runt ytterligare i ett antal led. Det du aldrig köper behöver aldrig återvinnas.