Panelen tycker till – Nutidens medialanskap
Magazin24s panel bestående av Olle Ytterberg, Jan Kallberg, Henrik Hannson och Karl Beijbom säger sitt om dagens media.
Magazin24s panel bestående av Olle Ytterberg, Jan Kallberg, Henrik Hannson och Karl Beijbom säger sitt om dagens media.
Man får ofta höra att medialandskapet förändrats de senaste 10-15 åren. Tycker ni det?
OY: Medielandskapet har definitivt förändrats! De större tidningar som för några år sedan både var och hette länstidningar är i dag oftast ett nyhetsorgan för centralorten i sitt län. Dessutom har andelen journalister per capita och andelen lokalredaktioner på tätorter som inte är residensstäder eller liknande minskat dramatiskt de senaste 10-15 åren. Med detta försvinner mycket av den vardagliga lokala nyhetsbevakningen.
JK: I princip har du en utveckling där länstidningen försvinner eftersom de riksnyheter de förmedlar har folk redan sett på nätet dagen innan och de lokala nyheterna är de för stora för att effektivt förmedla. Det tror jag är första steget. Det andra steget är att rikstidningarnas och TV inflytande sjunker när internationella nyheter levereras av internationella nyhetsorgan och deras webbsajter.
HH: Ja, det har förändrats. Det digitala mediautbudet spelar allt större roll. Kanalerna blir fler. Rörlig bild ökar i betydelse och ordet ”fakta” har fått en ny innebörd.
K.B: Ja, medialandskapet har förändrats dramatiskt. Prenumererade morgontidningar har sett upplagorna sjunka. Detta gäller också kvällspressen, som säljer lösnummer. Antalet gratistidningar har blivit betydligt fler och allt mer framgångsrika. Tidningar som tar betalt har varit generösa att lägga ut nästan allt innehåll gratis på nätet. Detta har minskat motivationen för många unga att betala för papperstidningen. Sociala medier som Facebook och Twitter har också förändrat mediekonsumtionen. Många artiklar blir lästa i dessa kanaler när ”vänner” skickar länkar med uppmaningen ”detta måste du läsa”.
2. Hur har denna förändring påverkat regional journalistik?
OY: I takt med att lokala nyhetsredaktioner försvinner blir det svårare att fånga aktuella händelser, om det inte påkallar blåljus eller något annat som gör att det uppmärksammas. Grovt förenklat kan man nog beskriva det som att det enda som till slut lyckas fånga uppmärksamheten är de större händelserna. Jag tror att många vill ha ut betydligt mer av lokal och regional media.
JK: För 15 år sedan lästes en debattartikel i DN som bärare av auktoritet och rikstidningarna totalt dominerade opinionsutrymmet. Med delning i sociala media kan artiklar i mindre tidningar nå rikspublik. Jag tror inte så många inom media fullständigt förstår vidden. Du går mot en utveckling där dagliga nyheter som angår människor direkt förmedlas av lokaltidningar och de internationella nyheterna kommer från nätet.
HH: Ja, på gott och ont. Förmedlingen har spritts ut. Det som hände på en mindre ort förr fick man reda på genom lokaltidningen. Idag sker förmedlingen från betydligt flera kanaler där sociala medier fått en allt större roll. Det ställer högre krav på läsaren att sålla bland fakta. Å andra sidan får fler komma till tals. Om lokaltidningen förr presenterade fel fakta satt helt plötsligt hela kommunens invånare med fel information. Att förr ha en annan uppfattning än tidningens var betydligt svårare att förmedla annat än i fikarummet på jobbet.
KB: Riksmedia – de stora dagstidningarna, radio och tv -har lagt ned många av sina regionala och lokala redaktioner runt om i Sverige. Detta har gjort stora delar av Sverige till blinda fläckar i den mediala riksbevakningen. Det glömda Sverige har vuxit samtidigt som fixeringen vid vad som händer i Stockholm har ökat. Ett nytänkande kan vara på gång. Dagens Nyheter har meddelat att man skall öppna nedlagda regionala redaktioner på nytt.
3. Är det viktigt att ha bra regional journalistik? Varför är det viktigt/inte viktigt?
OY: Journalistikens viktigaste uppdrag är att granska, analysera och förklara vad som händer. Om det inte görs och all information i stället kommer från källor som har en egen agenda och ett syfte med informationsspridning är vi på väg mot ett helt annat samhälle. Utan bra och oberoende media riskerar vi att tilltron till samhällets funktioner skadas.
JK: Lokala nyheter är tips om helgaktiviteter, erbjudanden och saker som sker runt omkring en. Folk man känner igen, platser som är runtomkring en. Jag tror att medialandskapet blir U-format med oerhört lokalt fokus i ena änden och globalt snabbt rörligt internationellt fokus i andra änden. Bägge i slutändan levererade av nätet.
HH: Viktigt ja, och desto bättre om det är ”bra” lokal journalistik. Bra lokal journalistik är för mig att se det ”lilla” samhället och förklara hur stor del detta samhälle är i människors liv. Självklart ska de lokala journalisterna ha en granskande journalistik men prio är att man först och främst känns närvarande och gärna på ett positivt sätt.
KB: Eftersom tidningar som tar betalt (”gammelmedia”) får allt färre läsare är det viktigt att gratistidningar, som ofta når alla hushåll i sitt spridningsområde, har redaktionella ambitioner – och inte nöjer sig med att vara annonsblad. Det är en demokratifråga att lokala händelser speglas och opinioner får komma till uttryck. Magazin24 är ett exempel på att det går att förena gratistidningens ambition att ha många annonser med ett ambitiöst redaktionellt innehåll. En gratistidning med bara annonser kastar de flesta. En gratistidning med ett gott redaktionellt innehåll blir läst – och då lägger läsaren också märke till annonserna.