SPF Seniorerna Aktiv på å-tur

Bengt-Åke Pålsson, som planerat vandringen och som guidade oss, hade som vanligt gjort ett gediget förarbete.

Starten skedde på ”Arboga stads nya begravningsplats” vid det vackra kapellet, byggt 1897. Enligt vissa dokument har S:t Olofs kyrka legat på en udde i Arbogaån här på 1200-talet. Sannolikt har kyrkan rasat ner i ån och det har aldrig kunnat bekräftas om kyrkan verkligen legat här. Att åbrinkarna är instabila ser man många tecken på uppströms ån.

Nästa uppehåll blev så Villagatsbadet där deltagarna delade med sig av sina minnen från simskolor, tävlingar, vattenpolo, eldfester och andra trevligheter. Någon påstod till och med att storsimmaren Arne Borg simmat några längder här.

Efter detta nostalgistopp var det tänkt att vi skulle besöka platsen där Nästkvarnen och ett tegelbruk legat fram till 1883. Tyvärr är stigen efter åkanten mot Nästkvarnen och Höjen i så dåligt skick att huvudklungan valde att avstå från den delen av sträckan. Några våghalsar gav sig ändå ut på äventyret och belöningen uteblev inte. Vi fick se en skylt om att vi ska vara rädda om Aspen, fisken alltså. En annan skylt talade om att här kunde man få se Kungsfiskaren, fågeln alltså. Vi såg varken fisk eller fågel utan vi fick nöja oss med att njuta av porlande vatten och vackra höstfärger.

Våghalsarna tog sig oskadda fram till Höjen där klungan väntade. Vi fick veta att här har det legat många olika industrier. Redan på 1500-talet låg här ett mässingsbruk. Därefter har det funnits både vantmakeri, kvarn och sågverk på platsen.

Vandringen fortsatte så över dammborden och vidare på kanalbanken mot Grindberga. En överraskning för många var nog att det på södra sidan om ån på Stubinholmen legat en Stubinfabrik mellan 1882-1900. På grund av explosionsrisken jobbade mest kvinnor där! Dom var väl mer försiktiga än män, eller?

Grindberga kraftstation tycktes vila just idag. I det vackra vädret behövdes väl inte strömmen. Vi vilade inte utan tog oss tillbaka till startpunkten där Bengt-Åke avtackades med en applåd. Det var han väl värd!

Text och foto: Roland Persson