KÖPING Cityvakten blir hälsad på av människor som berättar hur mycket tryggare de känner sig.
Cityvakten Håkan Bergström har under hela vintern gått igenom stan och försökt hålla ordning.
Det är många som är glada över att han gör det han gör, en man kom och berättade att hans mamma hade vågat gå ner på stan för första gången på ett och ett halvt år. Mannen berättade att det berodde på att han hade berättat för mamman att det numera finns en cityvakt.
För sin egen trygghet och för andras så har Håkan fått en kamera inköpt av Centrumföreningen.
Kameran monterar Håkan på bröstet när han går i tjänst. Den finns för att ord inte ska stå mot ord, så att det finns klara bevis för hur en situation har gått till, vilket annars kunde leda till ett försvårat arbete för Håkan och polisen. Det är för att alla inblandade parter ska känna sig säkrare.
Ett stort problem som finns är att individer snattar i butikerna. När butikspersonalen har ingripit och tagit med sig en person för att avhålla den tills polisen kan närvara, så sitter Håkan med och inväntar polisen.
Vid ett sådant tillfälle så var det en ung tjej som hade försökt stjäla på Lindex, medans butikschefen gick ut ur rummet så startade Håkan sin kamera och höll den på tills butikschefen kom tillbaka med polisen.
– Det är som sagt en trygghet, för då kan inte någon säga att jag gjort saker som jag inte har gjort, berättar Håkan.
Håkan slår alltså bara på kameran när han ska ingripa i situationer, den är inte till för att övervaka de som befinner sig på stan, utan den slås bara på vid ingripanden.
Det finns också törnen i alla rosor Håkan får, det händer att människor ifrågasätter hans arbete, när han i situationer behöver ta till kraft för att lugna en situation som har uppstått så menar vissa på att han tar i för mycket och att det inte ska behövas.
– Men det finns alltid skäl till att jag tar i, säger Håkan. Han berättar att det är likväl för andras som sin egen säkerhet, han skulle inte gå in i en situation hårt från början, han berättar att oftast räcker det med att prata med personer så lugnar de ner sig, och väljer att stanna och vänta tills polisen kan dyka upp.
Vid ett tillfälle då Håkan blev tvungen att ingripa och hålla ner en person som blivit stökig så var det en äldre herre som ifrågasatte hans arbete, men likväl så var det flera som kom och hjälpte till genom att fråga om de behövde ringa till polisen.
– De allra flesta vill hjälpa till, säger Håkan.


