”Digitala lösningar är viktiga – men de får aldrig ersätta mänsklig kontakt”

Arbetsförmedlingens uppdrag är tydligt: att skapa en fungerande arbetsmarknad genom att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande, öka sysselsättningen och motverka utslagning. De ska stärka individens möjligheter att få arbete genom stöd, utbildning och rehabilitering. De ska vara en bro – inte en barriär. Men verkligheten ser annorlunda ut.

På två decennier har Arbetsförmedlingen förvandlats från en lokal närvaro till ett digitalt kontrolltorn. Trots teknik och reformer kvarstår samma gamla problem: usel matchning, bristande tillgänglighet och en underbemannad organisation som inte räcker till för dem som behöver hjälp mest. Privatiseringen är påväg att slå sönder verksamheten helt.

Efter M/KD-budgeten 2019 stängdes över hälften av kontoren – 130 av 242 – och mer än 4500 förmedlare fick gå. Det var ett dråpslag mot kommunernas samarbete och ett svek mot långtidsarbetslösa. Idag är det tydligt: fokus ligger på att skära i bidrag, inte på att hjälpa människor till jobb.

Justitieombudsmannens granskningar talar sitt tydliga språk: arbetssökande kommer inte i kontakt med handläggare, stödet till dem som står längst från arbetsmarknaden är undermåligt, och matchningen mellan kompetens och behov är under all kritik. Digitala lösningar är viktiga – men de får aldrig ersätta mänsklig kontakt där den behövs. Alla, oavsett digital vana, har rätt till stöd.

Statskontoret har dessutom visat att Arbetsförmedlingen inte ens använder sina resurser effektivt. Regeringen måste sluta blunda och börja finansiera myndigheten på riktigt. Det krävs mer än tomma ord – det krävs riktade insatser, tydliga mål och uppföljning som faktiskt leder någonstans. Fler rapporter löser ingenting.

Vi behöver en Arbetsförmedling som fungerar – som är tillgänglig, effektiv och inkluderande. Det handlar inte om teknik. Det handlar om människor.

Bakom detta haveri finns ett politiskt ansvar. Arbetsförmedlingen har blivit en återvändsgränd istället för en väg till arbete. Det krävs modiga reformer och verklig förändring. Vi måste bygga en myndighet som ser människan bakom statistiken – som ger rätt stöd, i rätt tid. Först då kan vi tala om en arbetsförmedling värd namnet.

Och vad händer med arbetsgivarna? De dränks i irrelevanta ansökningar – särskilt små och medelstora företag – eftersom Arbetsförmedlingen tvingar arbetssökande att skicka ett visst antal ansökningar varje månad. Resultatet? En flod av ogenomtänkta ansökningar som slösar tid för alla. När kvantitet går före kvalitet, förlorar både arbetssökande och arbetsgivare.

Det var bättre förr – för då fanns det åtminstone en ambition att hjälpa människor. Nu är det dags att återta den!

Torbjörn Eriksson, Ordförande
Anna Lindh, Huvudskyddsombud
Anna Eriksson, Kassör
Åsa Ernfridsson, Studieorganisatör
IF Metallklubben GKN Driveline, Köping

Det här är en debattartikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en debattartikel? Skicka din debattartikel till debatt@magazin24.se. Bifoga skribentens namn, adress och telefonnummer. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.