Har partier spelat ut sin roll?

Vem hade trott det när vi stod vid valurnorna den 11 september?

Frågan jag ställer mig blir följande: spelar det överhuvudtaget någon roll vilket parti jag lägger min röst på?

För om en invånare här i Köping till exempel valde att rösta på KD i årets kommunalval för att hen äntligen ska få se en borglig majoritet i Köping, och i valrörelsen blir heligt lovad av lokala företrädare för nämnda parti att en röst på dem aldrig blir en röst på att rädda S kvar vid ordförandeklubban. Hur känner den personen idag då? Jo, hen känner sig lurad, irriterad och förbannad.

Detsamma kan gälla om hen istället valt att lägga sin röst på Liberalerna här i kommunen, som lovat oss väljare att en röst på dem aldrig blir en röst som hjälper SD att komma till makten. Kanske det är förlegat att rösta på ett speciellt parti. Det är kanske bättre att vi enbart siktar in vår röst på en person istället.

En person som vi har förtroende för och tänker jobba för vissa sakfrågor som vi delar och tycker om. För som det är nu, så är det som ett lotteri. Vi har ju inte en aning vart våra röster går, oavsett vilket parti vi väljer att rösta på.

Det finns inte längre något som är heligt eller otänkbart. Får vi se SD, V och C bilda majoritet om fyra år? Inget förvånar mig längre när det gäller lokala koalitioner.

Hur ska partierna kunna stå vid valstugorna om fyra år och kunna se oss väljare i ögonen? För de kan ju i princip lova oss vad som helst, men sen efter valdagen så gäller inget av det de lovat.

Det komplicerade i alla dessa oheliga konstellationer är ju att det undergräver politikerföraktet. Om jag som väljare aldrig kan vara riktigt säker på var min röst hamnar efter valet blir känslan att det inte spelar nån roll längre. Varför ska jag gå och rösta överhuvudtaget?

Jag som engagerad medborgare gör alltid allt i min makt under valrörelsen för att försäkra mig om att jag verkligen lägger min röst på ett alternativ som stämmer överens med mina värderingar och värde­grunder.

Jag pratar med lokala företrädare som garanterar mig att en röst på dem aldrig är en röst på ”det andra laget”.

Sen visar det sig att inget gäller efter valet som jag blev lovad innan valet. Jag kan förstå alla människor som mailat oss efter som senaste svängningarna i det politiska spelet här i Köping. Det är väldigt arga mejl som har en sak gemensamt. Läsarna som hört av sig är heligt förbannade.

Att deras röst blev en röst på att rädda kvar Socialdemokraterna ännu en gång trots att de blivit lovade att det aldrig skulle ske.

Varför gick det som det gick här i Köping då? Det svaret har jag inte, men jag kan konstatera vissa saker.

Personkemi är väldigt viktigt. Om du ska jobba som ett lag så måste du tycka om att jobba ihop, annars går det inte. Du kanske kan få till ett lag, men inte ett vinnande lag, om vi inte trivs med varandra.

Vems var felet då att ”Nystart Köping” föll innan de ens kommit igång? Det har jag inte heller svaret på, men sitter du med 50 procent av mandaten i den tänkta trojkan så har du ett stort ansvar och visa dig duglig att leda.

Säger inte att det var SD:s fel men är du lagledare så har du ett tungt ansvar att få ihop dit lag. Samtidigt så måste alla förstå sin styrka efter mandatfördelningen.

Det kan lätt bli att ett parti vill ha mer än partiet förtjänar.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.