Modernismen hankar sig fram på lånad tid

Länge har arkitekturen i våra städer utformas efter en och samma dominerande stil. Är folk nöjda med det?

Det får vi nog svar på under 2020-talet, då arkitekturen går mot att bli mer demokratisk.

I Filip Hammar och Fredrik Wikingssons scenshow Jakten på den försvunna staden från 2012 berättade de om hur Domus smällde upp betongklossar i stadskärnor över hela Sverige. Sådana lådor som masskopierats sedan 60-talet tillhör en stil som kallas modernismen. Stilen har kommit att dominera en stor del av svenska småstäders centrum.

I USA och Europa har modernismen blivit omodern, men i Sverige hankar den sig fram, vad det verkar, på lånad tid.

Men nu börjar det svänga även här.

Upplands Väsby är ett färskt exempel där man tänker nytt. Kommunen styrs av en närmast anakronistisk konstellation i dagens politiska landskap – de fyra gamla allianspartierna (M, C, L och KD) tillsammans med det lokala partiet Väsbys Bästa – men deras vision är modern. När de kom till makten 2018 tog de fram en gemensam politisk plattform.

En av punkterna i den är att styret vill se ”nybyggnation med arkitektoniska förlagor i klassisk stil”. Kommunstyrelsens ordförande Oskar Weinmar (M) definierar klassisk stil som de äldre stilar som fanns innan m-odernismen slog igenom på 30-talet.

– Den bild jag har är att byggnadsutvecklingen kontinuerligt har utvecklats och förfinats men att det gjordes ett brott vid 1930, säger han till arkitekten.se.

Innan Upplands Väsby började bygga klassiskt försäkrade de sig om att de hade kommunens invånare i ryggen. Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att ta fram en enkät där invånarna fick poängsätta bilder på byggnader i olika stilar. Runt 670 invånare deltog.

– Resultatet av enkäten är ännu inte redovisat men vi kan ändå se att det bekräftar det vi föreslagit om att bygga i klassisk arkitektur, säger Weinmar.

Min inställning är enkel: var sak har sin plats. Ett Theodor Dahl-hus vid E18 vore lika malplacerat som en betonglåda är i centrum. Modernism är helt okej i industriområden eller nära en motorväg. Men i stadskärnor ser jag hellre att nybyggnation bidrar till pittoreska, vackra miljöer i klassisk stil.

Magkänslan säger att majoriteten håller med, men sånt vet man aldrig helt säkert. Våra kommunpolitiker borde dock haka på Upplands Väsby och låta invånarna vara med och påverka arkitekturen. Det skulle hela regionen vinna på.