När tillit och förtroende försvinner

Tillit och förtroende låter som saker vi tar naturligt. Vi förväntar oss att folk litar på oss och andra förväntar sig att vi litar på dem. Det är ett nätverk mellan människor som gör att samhället kan existera. Eftersom jag står med ett ben i två världar ger dig möjlighet att reflektera och se skillnader som man kanske inte tänker på till vardags om man lever just i ett samhälle. 

Jag hade inte direkt funderat på tillit och förtroende om jag inte i USA lämnat grejer till en amerikansk variant av Pingstkyrkans Secondhandbutik eller Myrorna. Efter att jag lämnat mina saker så tittade jag runt och det fanns inga prislappar. Varför finns det inga prislappar? 

Jag har lärt mig av livet att det är bättre att fråga än att gissa så jag frågade. Anledningen var mycket enkel. Jag blev tillfrågad om jag hade fast arbete och bostad. Då kostade sakerna i secondhand vad saker i andrahandsbutiker skulle kosta och jag kunde fråga de volontärer som var där om priset. Men jag var inte deras huvudsakliga kund. 

Deras verkliga kunder var arbetslösa, hemlösa, folk som hade det jobbigt och missbrukare som kunde gå till secondhandbutiken och få det de behövde gratis utan att betala någonting. Personalen frågar hur livet är och är det riktig uppförsbacke får man en liknande IKEA:s gula väskor att fylla med allt man behöver och anser sig behöva från secondhandbutiken utan att betala en spänn. 

Man förutsätter att folk är ärliga att berätta om de kan betala eller inte. Den enda restriktionen var att man fick komma bara en gång i veckan och fylla påsen. Möbler, husgeråd och saker för hem räknades inte och det vara bara att hämta om man var i behov och utan pengar. 

Jag hade med mig en skaplig mikrovågsugn eftersom vi bytt i köket och en kille kom till mig när jag lastade ur den ur Volvon och tog den direkt. Personalen vinkade och önskade lycka till. Nu kommer vi till tillit och förtroende och här ser jag den stora faran i Sverige och framtiden. 

Detta skulle inte fungera i Sverige – du vet det och jag vet det. Antagligen skulle våra ideella secondhandbutiker tömmas inom några timmar av människor som hävdade att de var hemlösa eller arbetslösa bara för att det var gratis. Röda Korset i Arboga skulle vara lika tomt som en sovjetisk köttbutik. Givetvis är det bara toppen på ett fenomen i Sverige som har att göra med den sjunkande tilliten och förtroendet för andra människor. 
Men detta fenomen har även fötts av stigande laglöshet, det räcker med att läsa kvällstidningarnas rubriker om våld, stöld, mer våld och gängkriminalitet. 

Polisens implosion drabbar städer som Malmö och Göteborg värst men även i Munktorp kan man kallt räkna med att en gräsklippare eller cykel som lämnas ute för länge blir stulen. Samtidigt tillämpas välfärdens lagar med allt mindre logik där vissa får samhällets hela resurskaka medan andra får trots nöd och elände nöja sig med nästan inget. 

Pensionärer som trott på en trygg pension efter decennier av arbete blir fattigpensionärer och lurade av staten. Sakta glider man i ett samhälle som mer påminner om ett underutvecklat land där ingen litar på någon och alla söker sko sig när tillfälle ges – om det någonsin ges. När tilliten och förtroendet försvunnit går det inte längre att ha ett välfärdssamhälle eftersom om något var byggt på tillit och förtroende så var det folkhemmet. 

Du arbetade, betalde in och fick skydd, sjukvård och trygg ålderdom när det gäller. Allt byggde på tillit till systemet. När den tilliten till andra människor och samhället är eroderad har du inte något kvar. Det finns en viss tragik i detta. Om än att det krävs ett loppis utan prislappar för att inse det.