Skolans långsiktiga inflytande

Det finns en stor anledning varför ett samhälle måste fokusera på skolan och dess överföring av värdering, normer och lära ut vad som är acceptabelt beteende.

Den anledningen är att skolan har störst inflytande efter föräldrar när det gäller att skilja på rätt och fel. Skolan har också väldigt stort inflytande på andra livsval som karriär, studier, yrkesvägledning och hur man ser på verkligheten och dess möjligheter.

Skolans inflytande sträcker sig livslångt. Vi vet alla lärare som givit oss en vägledning i livet eller väckt ett intresse.

Normer är inte bara empati, sympati och stöd, det är också att sätta klacken i backen och säga stopp. Detta är inte accepterat beteende. Att det skriks könsord, nedsättande utlåtanden och trakasseras i korridorer hör inte hemma i en skolmiljö. Det är alla överens om – men frågan är om svenska moddelen med samtal är så effektiv.

Man skyddar inte de svaga genom att inte ta i det dagliga till synes små överträdelserna av vad som är acceptabelt – snarare lägger man grunden för en norm som är till ordet fördömande till att det skriks könsord efter tjejer men i verkligheten ser mellan fingrar med att det sker på skoltid.

Det är vackert och fagert tal att ett land har en ”feministisk” utrikespolitik när man inte ens klarar av att freda tonårstjejer i den egna skolan. Samhället byggs från botten och uppåt. Fungerar inte den grundläggande nivån i ett samhälle kommer inte heller resten att fungera. I skolan formas de framtida medborgarna.

Bibliotek är inte skolan men bibliotek har en roll i symbios med skolan eftersom där ges tillgänglighet till tidningar, media, böcker och inte bara lärande utan också en insikt i hur samhället fungerar. De som behöver biblioteken är de som annars inte nås.

En prenumrerad dagstidning idag kostar idag runtt retusen kronor per år – ett belopp som allt fler anser det kan lägga på något annat. Böcker, filmer och annan media är tillgängliga via biblioteken utan kostnad och är en källa av kunskap och återigen kopplat till skolan – normer.

I utlandet har skolor i flera länder skolpolis. Det är en polis som har ett litet arbetsrum på skolan och finns med i lunchmatsal, korridorer och runt och ikring skolverksamheten. Skolpolisen undervisar också om hur ungdomar kan söka skydda sig och värja sig från olika faror och vilka möjligheter som finns att få hjälp. Syftet är inte baraatt undervisa utan skapa en förtroendebrygga mellan skolungdom och polis. Ett förtroende som förhoppningsvis blir livslångt.

Det ger även polisen möjlighet att tidigt visa närvaro och minska tron att bara för man är omyndig kan någon göra precis vad de vill utan konsekvenser. Man vill att unga som visar tendenser att de är på glid kan få mer stöd och även förstå att det finns gränser i ett samhälle för hur man kan bete sig. Detta är givetvis ett arbete som stöds av samtliga inblandade i skolarbetet.

Jag har en käpphäst i skolpsykologin och att man tidigt intervenerar med psykologiskt stöd. Jag säger det eftersom idag är mentala sjukdomar en av de snabbast ökande folksjukdomarna.

Det har givetvis en mänsklig vinkel – att vi vill att alla skall ha ett bra liv och att ingen skall fara illa. Den ekonomiska vinkeln är att tidigt identifierad och intervenerad mental ohälsa är betydligt billigare för samhället än att det går odiasgnosticerat och eskalerar med livslånga effekter för den enskilde. Grovt narkotikamissbruk och psykisk ohälsa tenderar att sammanfalla.

Vi kommer att leva i en tid där konkurrensen om allmänna medel blir allt större och skolan kommer alltid att kosta varesig man vill eller inte.

I dagsläget har vi fått en skevhet i samhället – där socialtjänstlagen kostar allt mer där man kan kräva försörjning och bostad med lagstöd trots att man är arbetsför – medan andra som skolan allt oftare får stå tillbaka.

Det ger enbart mer problem och utsatthet i det långa loppet.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.