Vi lever i ett paradoxalt tidevarv

De med riktigt taskig kvinnosyn klandrar andra grupper för samma sak utan att skämmas eller ens rodna. De som borde titta sig i spegeln använder den som strålkastare mot andra.

Det paradoxala har blivit vardag. Det orimliga har blivit rutin. Vi har en statsminister som maniskt framhåller att “det ska vara rättvist”, trots att han har arbetat stenhårt för motsatsen i snart fyra år.

Rättvisa har blivit ett ord som saknar substans. Det är svårt att tala om rättvisa när man har ägnat fyra år åt att montera ned den.

Jisses. Han har gett paradoxen ett ansikte utan att veta om det. Eller, så vet han det och skiter i det.

Paradoxerna har haglat, samtidigt som både IQ och EQ har sjunkit till nivåer ingen tidigare kunnat föreställa sig. Det intellektuella klimatet har sjunkit snabbare än en Fermenta-aktie på åttiotalet.

Förmågan att tänka och känna verkar ha avvecklats. Tack Bohlin, Forssell, Svältesson, Mohamsson och resten av buskisensemblen. Det är svårt att hålla reda på alla, men lätt att se resultatet.

I det paradoxala tidevarvet tycks som att lögner numera blir sanningar i samma ögonblick som de uttalas. De behöver inte döljas längre, bara upprepas. Sanningen är det som sägs högst, inte det som stämmer.

Allt detta sker medan demokratins avgrund ligger precis runt hörnet. Vi har förmodligen redan passerat tipping‑point angående klimatet.

I det läget prioriteras att sänka bensin och dieselpriserna. Det är som att stå i ett brinnande hus och diskutera varför inte gräsklipparen fungerar.

Ja, vi lever i ett paradoxalt tidevarv. Och paradoxerna är inte längre undantag, de har blivit själva modellen.

Innan den paradoxala tiden visste ingen hur många demagoger, apologeter och koryféer detta lilla land kunde mäkta med.

Men det vet vi nu. Det är en hel industri av förförare, försvarare och följeslagare. De kloka tar betalt för sina tjänster och de korkade gör det gratis.

Tankesmedjor och lobbyister smiter in utan att någon ser dem, men vi ser deras beställningsjobbs verkan. Det är svårt att se dem i dörröppningen, men lätt att se dem i lagstiftningen.

Vi lever i ett paradoxalt tidevarv som måste få ett slut den 13 september. För vår demokratis skull, för kommande generationer, för välfärd och för rättvisa. Nu är det hög tid att laga det som har gått sönder.

C . S . Berglöv

---

Det här är en säg-din-mening-artikel skriven av en läsare. Skribenten är fristående och eventuella åsikter som framförs är skribentens egna. Vill du skriva till Säg din mening? Skicka in en text här. Max 3 600 tecken. Det går bra att skriva under signatur.