Kanelbullens dag idag

Varför den 4:e oktober valdes ut beror på att Hembakningsrådet inte ville konkurrera med andra höstliga traditioner. En tanke med det hela var även att det skulle vara en omtankens dag, något som passade bra med internationella barndagen som firas samtidigt.

Personen som instiftade dagen var Kaeth Gardestedt. Hon arbetade då i Hembakningsrådet som är en sammanslutning av mjöl-, jäst-, socker- och margarintillverkare.

Enligt henne själv lät det på följande vis: Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!

Sedan 1999 firas kanelbullens dag i Sverige. Bakverket är typiskt svenskt och många kan relatera till den hemkänsla och omsorg som det påminner om. Från och med år 2004 har dagen funnits med i almanackan, samtidigt som medierapporteringen och intresset har ökat successivt för varje år.

Kuriosa: Kanelbullen är faktiskt en helsvensk uppfinning med anor från 1920-talet. Efter det första världskriget ökade tillgången till smör och socker, men bagarna ville skapa något utöver det vanliga från vetebrödet som nu fanns i större mängder. Genom att fylla brödet med smör, socker och kanel skapades den första bullen, givetvis med pärlsocker ovanpå.

Enligt Sveriges bagare & konditorer äter vi cirka sju miljoner bullar vid kanelbullens dag. Av statistiken framgår att nästan hälften blev bjudna på jobbet.
76 % köper sina kanelbullar medan bara 24 % bakar dem på egen hand.
Yngre personer äter vanligtvis två eller fler bullar varje gång som kanelbullens dag infaller.
Ordet bulle har funnits i det svenska språket sedan 1600-talet. Det betyder ungefär ”något uppsvällt eller runt”.
Kanel har i sin tur varit med redan i fornsvenskan, via tyskans ”Kaneel”, eller franskans ”canelle”. Dessa ord härstammar egentligen från latinets ”canna” som betyder rör, en slags beskrivning av kanelens utseende.