Polisens satsning ska motverka hatbrott under valåret

Förra årets siffror från Brottsförebyggande rådet visar att sammanlagt 6 415 hatbrott anmäldes till polisen, vilket är 8 procent färre än 2015. Nu kraftsamlar polisen inför det kommande valåret, och syftet är att förebygga och bekämpa hatbrott.

– Antalet anmälningar sjönk mellan 2015 och 2016, men över tid kan vi se att antalet anmälningar vad gäller hatbrott ökar. Det är positivt att personer som upplever att de har blivit utsatta för hatbrott också anmäler, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen.

Från och med årsskiftet kommer de sju polisregionerna få 10 miljoner kronor extra varje år för att förstärka sitt arbete mot hat- och demokratibrott. Man satsar även 10 miljoner kronor i en engångssumma på att förebygga brott mot förtroendevalda inför valet.

Sedan några månader tillbaka tillämpar polisen en intern utbildning om just hatbrott. Detta innebär att det finns hatbrottsutredare i samtliga regioner.

– Hatbrottsgrupperna är särskilt kunniga på den här typen av brott. För att de som blir utsatta för hatbrott ska få ett ännu bättre bemötande kommer nu alla sju polisregioner att få extra stöd från de tre hatbrottsgrupperna, säger Eva Sund.

”Det finns inget enskilt brott som heter hatbrott. Hatbrott är ett samlingsnamn för brott där motivet bakom brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan grupp av personer på grund av till exempel det etniska ursprunget, trosbekännelse eller sexuell läggning. De vanligaste hatbrotten är ofredande och olaga hot, men brottsrubriceringen kan vara allt från skadegörelse till mord. Den som döms för ett brott kan få ett strängare straff om domstolen konstaterar att ett hatbrottsmotiv ligger bakom brottet”, skriver polisen på sin hemsida.