Alla måste klara skolan

Vi har alla en relation till skolan genom hela livet. Först går vi själva i skolan, sedan våra barn och barnbarn. Skolan angår oss alla.

Alla har en åsikt om hur skolan ska vara och vad som fungerar bäst. Mycket har hänt i skolans utveckling. Skollagen har ändrats, liksom läroplanerna och elevunderlaget.

I ett regeringsförslag till riksdagen 1840–1841, uppgavs att varje socken skulle anställa en lärare. Lönen skulle förutom 53 riksdaler och 16 skilling banco minst uppgå till 8 tunnor spannmål, kofoder och en liten bostad.

Inte kunde 1800-talets lärare ana vilka kompetenser som skulle komma att krävas av en lärare på 2000-talet, utöver katekesen och psalmboken.

Flera skolformer utformades under 1800-talet. Förutom folkskolan, även tidiga föregångare till förskola, fritids och särskola. Förskolan kallades barnkrubbor och behövdes för ensamstående mammor som arbetade till följd av industrialiseringen. Fritids kallades arbetsstugor. Där fick fattiga barn utföra handarbete och läxläsning. Barnkrubborna blev till så kallade barnträdgårdar med pedagogisk verksamhet. Senare kallades de dagis innan de blev förskola.

Antalet barn i fritidsverksamhet har stadigt ökat sedan 1970-talet och barngrupperna har blivit allt större. Både fritids och förskolor har idag sin egen läroplan.

För de unga som inte läste vidare vid läroverket, blev folkskolan den enda utbildningen. Skolagan förbjöds så sent som 1958. På 1970-talet ersattes folkskolan av grundskolan.

Särskolan blev en obligatorisk skolform 1968. Sommaren 2023 bytte särskolan namn till anpassad skola. Skolformen är utformad för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Sommaren 1991 lämnade staten över ansvaret för skolan till kommunerna. Många lärare var missnöjda då läraryrket ansågs tappa status i och med kommunaliseringen av skolan. Fler förändringar skulle följa.

Friskolereformen genomfördes 1992 av regeringen Bildt. Målet var att öka valfriheten, konkurrensen och antalet skolor med särskild pedagogik. Det ansågs att marknadskrafter skulle tillgodose elever och vårdnadshavares behov.

Skolplikt från 6 års ålder röstades igenom i riksdagen 2017. Förskoleklassen kombinerar förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Den obligatoriska skolgången utökades till tio år.

God utbildning är viktig. Så viktig att den kommer som fjärde punkt av sjutton i Agenda 2030, FN:s mål för ökad hållbarhet. Agendan tar ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling. Målet om god utbildning ska säkerställa ”en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalité och främja ett livslångt lärande för alla.”

Endast punkterna ”Ingen fattigdom,” ”Ingen hunger” samt ”God hälsa och välbefinnande” kommer före. I jämförelse kommer ”Rent vatten” som punkt nummer 6.

Vi lär för livet. Det är en sanning på flera sätt. En lyckad skolgång är en viktig investering för framtiden, både för individen och för samhället. Att klara grundskolan kan kopplas till hur din framtid kommer att bli. En gymnasieexamen har ett direkt samband med din kommande fysiska och psykiska hälsa. Din hälsa avgör hur länge du lever.

Vi lär alltså för livet. Vi lär för att leva längre.

En misslyckad skolgång medför en lägre inkomst och ökar risken för ohälsa. Risken är större att du hamnar i kriminalitet och att du blir drogberoende. Det sociala utanförskapet riskerar att korta ditt liv.

Det kostar samhället stora belopp för varje person som fastnar i gängkriminalitet. För staten innebär det lägre skatteinkomster. Överdödligheten i Biskopsgården i Göteborg uppges vara 120 000 livsår, enligt nationalekonom Ingvar Nilsson.

Även Folkhälsomyndigheten kopplar sina mål till Agenda 2030 och beskriver betydelsen av ett socialt hållbart samhälle. Folkhälsopolitiken delas in i sju målområden, där nummer två heter ”Kunskaper, kompetenser och utbildning”.

Myndigheten skriver: Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Lärande är en viktig faktor för hälsa, samtidigt som hälsa är en viktig faktor för lärande. Kunskaper och kompetenser förvärvade genom utbildning ger bättre möjligheter till arbete och inkomst, men stärker också psykologiska och sociala resurser.”

Folkhälsomyndigheten har som mål att inom en generation sluta de klyftor som är påverkbara. Målen har utformats utifrån bland andra Agenda 2030, regeringsutredningar om likvärdig folkhälsa, skollagen och statistik från Skolverket. Vi läser: ”Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa.”

Målområdet ”Kunskaper, kompetenser och utbildning” har tre fokusområden:

• En god lärandemiljö i skolan
• Ett likvärdigt utbildningssystem
• Att motverka skolmisslyckanden genom tidig identifiering och insats

Den goda lärandemiljön omfattar flera faktorer som goda relationer och skolklimat, hälsa och välbefinnande samt personalens utbildning. Extra viktig är andelen lärare med högskoleexamen i grundskolan och gymnasiet.

Ett likvärdigt utbildningssystem innebär enligt skollag och läroplaner att utbildning ska ta hänsyn till elevers olika behov. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att skolan har skyldighet att ge elever goda förutsättningar att nå målen, oavsett utgångsposition.

En aspekt angående skolors varierande resultat kopplas till utländsk bakgrund, sociala och ekonomiska förhållanden. Skolsegregationen gör det svårt för vissa skolor att lyckas med det kompensatoriska uppdraget.

Folkhälsomyndigheten påtalar vikten av tidiga insatser för att förebygga skolmisslyckanden som medför låg självkänsla och därmed svaga prestationer. Konsekvensen på sikt kan innebära en avbruten skolgång.

För att lyckas nå sina uppsatta mål följer Folkhälsomyndigheten upp tre mätbara indikatorer:
• Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan
• Elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet
• Gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning

Utanförskapets pris går att räkna på. Det har nationalekonom Ingvar Nilsson gjort i över 40 år.

Hans beräkningar visar att det kostar en bråkdel att hjälpa ett barn i skolan, mot vad det kostar att låta bli. Det största problemet enligt Ingvar Nilsson är att det har saknats en långsiktighet och en helhetssyn.

Att debutera i arbetslivet ett år senare, medför en kostnad på 500 000 kronor. Blir det istället fem år ökar alltså kostnaden till cirka 2,5 miljoner kronor – per ungdom. 37 300 elever läste på ett individuellt introduktionsprogram läsåret 2022/23. På programmet går elever som läser in grundskolebetyg för att få behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, eller nyanlända som behöver stärka sina språkkunskaper innan en gymnasieutbildning.

Det är många år sedan Skolverket konstaterade att det kostar 100 000 kronor per elev att gå om ett år. Det är alltså en stor besparing att stödja elever så att de lyckas, hellre än att hänvisa dem till ett extra skolår i grundskolan eller till det individuella programmet.

Att 13 000 unga lämnar skolan för att hamna i utanförskap är helt enkelt för dyrt. Kostnaden syns inte inom skolans budget utan kan räknas samman i kostnader hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas verksamheter, sjukvårdskostnader inom regionerna och även i rättsväsendet.

Vilka lösningar finns på de stora kostnader som följer av ett socialt utanförskap? Enligt Ingvar Nilsson startar vägen mot utanförskap tidigt. Redan i förskolan går det att identifiera barn med framtida problem. De skapar senare oro i sina klassrum, blir utvisade från undervisningen och avstängda från skolan. De blir korridorvandrare, skolkare, eller kanske så kallade hemmasittare.

Sannolikheten finns att de aldrig kommer in på gymnasiet – eller hoppar av sin utbildning. Resan mot utanförskap är lång. Kombinationen av att skolan stänger ute elever och de kriminella gängen välkomnar och inkluderar har blivit förödande.

Därför är det viktigt att lägga större resurser tidigt. Ett mål är en obligatorisk förskoleverksamhet och ökade resurser i skolan. Elevhälsan behöver stärkas ytterligare och bra och inkluderande fritidsverksamheter är viktiga för alla. En förändrad attityd och ett helhetsperspektiv förändrar allt.

Magazin24 inleder artikelserien ”Bättre skolor – men hur?”. Vi vill inte svartmåla, inte skönmåla. Vi vill berätta om verkligheten sådan den är i en ärlig lägesbeskrivning. Vi vill jämföra våra skolkommuner och ta fram de goda exemplen.