Arbogas skolnämnd godkänner delårsrapporten

Barn- och utbildningsnämnden i Arboga har beslutat att godkänna delårsrapporten för 2026 och lämna över den till kommunfullmäktige. Rapporten visar att nämndens verksamheter fortsätter att anpassas efter att barnkullarna minskar och elevunderlaget varierar, något som påverkar både organisation och hur resurserna fördelas.

Samtidigt väntas behoven av stöd öka när det gäller språk, psykisk hälsa, skolnärvaro och specialpedagogik. Nya nationella reformer inom förskola, grundskola, elevhälsa och gymnasium påverkar också verksamheternas uppdrag framöver.

Under året har flera förändringar genomförts. Norrgården har pausats eftersom antalet barn i förskoleålder har minskat, medan den nya Gäddgårdsskolan nu står klar efter en längre tid med verksamheten utlokaliserad. Elevhälsan har stärkts med fler kuratorer och ett nytt journalsystem, och ett skolsocialt team har startats för att arbeta med skolnärvaro och tidiga insatser. Nämnden har också beslutat om nya lokaler för Gluggen, och Vasagymnasiet har blivit ensam riksidrottsgymnasieskola för brottning i Sverige.

Nämnden räknar med ett resultat för 2026 på plus 0,2 miljoner kronor – alltså en ekonomi i balans, trots att det skiljer sig en hel del mellan verksamheterna. Förskolan och gymnasieskolan går med överskott tack vare statsbidrag, minskade kostnader för externa placeringar och högre intäkter från andra kommuner. Grundskolan och den anpassade grundskolan går däremot med underskott, kopplat till färre elever, verksamhetsflyttar, högre personalkostnader och ökade lokalkostnader.

I ett särskilt yttrande riktar Richard Fallqvist (L), tillsammans med Fyrklöverns partigrupper, kritik mot att rapporten saknar fördjupad analys.

”Delårsrapporten innehåller mycket relevant information och på flera områden ser vi en positiv utveckling. Samtidigt anser vi att rapporten överlag behöver utvecklas när det gäller analys och åtgärder. Det räcker inte att redovisa ett utfall och konstatera om det har blivit bättre eller sämre”, skriver Richard Fallqvist, ledamot (L) tillsammans med Fyrklöverns partigrupper i Barn- och utbildningsnämnden.

I yttrandet pekas även lärartätheten ut som ett centralt område.

”En viktig förutsättning är lärartätheten. Vi ser att antalet lärare i förhållande till antalet elever behöver fortsätta stärkas. Undervisningen och lärarnas förutsättningar måste även framöver stå i centrum för arbetet med att höja måluppfyllelsen”, skriver Fallqvist.

Partigrupperna lyfter också brister i rapporteringen, bland annat när det gäller statistik, hur trender redovisas och hur säkra de ekonomiska prognoserna är.

”Vi efterfrågar inte mer text eller fler indikatorer. Vi efterfrågar mer analys och tydligare åtgärder. När ett resultat avviker behöver rapporten i större utsträckning besvara tre frågor: Varför? Vad innebär det? Vad gör vi åt det?”, skriver Fallqvist.

Nämndens samlade bedömning är att verksamheterna klarar sitt uppdrag inom den budget de fått, men att arbetet med demografiska anpassningar och långsiktigt hållbar ekonomi måste fortsätta för att möta kommande utmaningar.