Följ kungarnas gata

Sträckan går under namnet Eriksgatan och var en ceremoniell resa som nyvalda svenska kungar genomförde under medeltiden för att bekräftas av de olika landskapens lagmän.

Färden utgick från Mora stenar i Uppland och följde en bestämd rutt genom riket, där varje landskap officiellt erkände kungen. Traditionen var viktig för att legitimera kungens makt i ett rike där regional självständighet spelade stor roll.

Även efter att valkungadömet avskaffades fortsatte vissa kungar, som Karl XI och Gustav III, att genomföra Eriksgator. I modern tid har termen använts för kungliga resor genom landet, exempelvis av Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf.

Västmanlands landskap bär spår av en lång och rik historia. Längs sträckan mellan Arboga och Munktorp finner vi medeltida kyrkor, imponerande gravhögar och historiska pilgrimsleder. Varje plats har sin egen unika berättelse som speglar hur människor har levt, trott och byggt samhället genom århundradena.

Flera av kyrkorna längs vägen har anor från 1200-talet, och många har genomgått betydande ombyggnationer under århundradena. Himmeta kyrka, med sitt 1700-talsutseende, rymmer ett altarskåp från omkring år 1500 samt en skulpturgrupp från 1400-talet. Även Bro kyrka, från 1200-talet, innehåller unika medeltida skulpturer, där en av dem föreställer Maria med Jesusbarnet.

I Malma kyrka syns det sena 1400-talets byggnadsstil med vitputsade dekorationer och ett 1600-talstorn täckt med träspån. Strax utanför kyrkan reser sig Ströbohög, en av Mälardalens största gravhögar och en symbol för järnålderns maktcentrum.

Längre söderut finner vi Valskog, där en källa enligt legenden användes av Olof den helige för att döpa lokalbefolkningen under 1000-talet. Intill källan fanns enligt sägnen Valskogs första kyrka.

Köpings kyrka har anor från medeltiden och har tidigare varit en viktig pilgrimsplats på Romboleden, en vandringsled som ledde till Nidarosdomen i Trondheim. Kyrkan innehåller ett altarskåp från tidigt 1500-tal och en dopfunt från 1400-talet.

Längs vägen möter vi också spännande lämningar från järnåldern. Vid Ströbohög, en tio meter hög gravhög nordväst om Köping, har man funnit spår av ett maktcentrum. Enligt forntida sagor ska kung Bröt-Anund vila här, och sägner berättar om skatter gömda i en ekstuga bevakad av en drake.

I Häljesta finner vi Västmanlands största hällristningsplats, upptäckt av ett barn så sent som 1957. Här finns 550 figurer, däribland skepp, människor och djur, samt unika motiv som en plöjningsscen och en bågskytt.

Vid Norsa gravfält i utkanten av Köping har man hittat båtgravar, en av de mest exklusiva gravtyperna under järnåldern. Bland fynden finns en flicka begravd med pärlor och en hund, samt en ryttare med en mycket fin utrustning, vilket vittnar om platsens status.

Resan når sin kulmen i Munktorp, en av Västerås stifts största medeltida kyrkor. Här verkade enligt legenden Sankt David, som anses vara Västmanlands apostel. Munktorp blev ett viktigt centrum för kristendomen och var startpunkten för Romboleden.

Munktorps kyrka byggdes ut flera gånger under medeltiden och rymmer en bronsgjuten dopfunt från 1300-talet, som är den äldsta kända avbildningen av Sankt David.

Längs sträckan mellan Arboga och Munktorp får vi en inblick i Sveriges tidiga historia, där hedniska kultplatser blev kristna kyrkor och gamla gravhögar berättar om forntida maktstrukturer.

Denna resa genom Västmanlands hjärta ger oss en känsla av det arv som format dagens landskap – en berättelse om tro, makt och mänskliga liv genom seklerna.