Företagens syn på det kommunala företagsklimatet

I tisdags presenteras hur företagare ser på sin kommuns företagsklimat. Hallstahammar får bra betyg, medan Kungsör får sämst betyg.

Hallstahammar, Arboga och Surahammar får oförändrat betyg, medan Köping och Kungsör har försämrat sitt betyg sedan förra mätningen 2015, enligt Svenskt Näringslivs enkätundersökning.

Â

En generell trend är att företagen i Sverige och Västmanland upplever att företagsklimatet försämrats både på nationell och kommunal nivå sedan förra mätningen, men resultaten visar att företagsklimatet i Västerås stabiliserats.

Â

– Det är glädjande att se att det inte är lika stora dalar utan att läget stabiliserat sig, det bådar bra för det fortsatta och långsiktiga företagsklimatarbetet säger Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv Västerås. Min erfarenhet är att kommunerna alltmer börjat arbeta mer långsiktigt för att förbättra företagsklimatet och hoppas att det redan vänder uppåt i nästa mätning, säger Kristin Lahed på Svenskt Näringsliv, Västerås.

Â

Arboga får KAK-områdets högsta betyg. Kommunens företag ger samma betyg som föregående år, 3.5, på en sexgradig skala. Den största förbättringen har skett inom vägnät, tåg och flyg.

Â

Köping försämrar sitt företagsklimat och hamnar på betyget 3.0, men får dock bäst förbättring inom Tele- och IT-nätet som landar på det goda betyget 3.9. Minst nöjd är företagen med kommunens upphandling.

Â

Kungsör är den kommun som enligt företagen mest försämrat sitt företagsklimat sedan förra mätningen och ger betyget 2.7 vilket innebär en försämring på 0.6. Bäst förbättring har skett inom vägnät, tåg och flyg. Sämst betyg ger företagen kommunens upphandling.

– Företagen i Västmanland bidrar med 12.7 miljarder till välfärden, varav Köpings företag bidrar med  1.3 miljarder kronor, Arbogas företag med 590 miljoner kr och Kungsörs företag med 280 miljoner kronor. Att satsa på att förbättra företagsklimatet lönar sig därför. Företagsklimatet borde därför vara en högt prioriterad fråga för politiker på alla nivåer. För att nå regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet 2020 och klara integrationen, krävs 460 000 nya jobb, säger Kristin Lahed.