Försiktigt firande för 100-årig båtklubb
Arboga Båtklubb fyller hundra – en förening som har vind i seglen, men också utmaningar framför sig.
Arboga Båtklubb fyller hundra – en förening som har vind i seglen, men också utmaningar framför sig.
1969 var året då Fåröfödde Helge Andersson bestämde sig för att skaffa en 21 fot lång motorbåt.
Via en bror hamnade han i Arboga, där han sökte sig till den lokala båtklubben, som på den tiden höll till vid Stenlöpet intill gång- och cykelbron över Arbogaån.
57 år senare är Helge en av de som hängt i längst i den anrika föreningen och som 81-åring, då är han ledamot i valberedningen.
– Men utan båt för andra sommaren. Någon stal tyvärr min förra. Men jag tar mig ut på sjön ändå, säger Helge Andersson.
Per Forsberg och Bernt Andersson kom med senare, men nu är alla tre engagerade i en klubb som visar sig vara vital, trots att den alltså når den aktningsvärda åldern av hundra år.
Anno 1926 läser vi på klubbmärket.
Då med Carl Olander som förste ordförande.
På väggarna i klubbstugan finns det gott om både bilder och historia från både stort och smått som hunnits med längs vägen.

Som tidningsurklippet från 2001, som berättar om de nästan 6 000 timmarna som medlemmarna lade ner för att bygga den närmare 1 600 kvadratmeter stora lokalen, som äntligen möjliggjorde vinterförvaring.
25 år senare hålls fortfarande farten, menar ordförande Per Forsberg – kungsörsbo till vardags och själv ägare till en Princess 35 vid namn ”Notre Dame”.
– Det får man ända säga. Som för många andra har även vi det tufft med återväxten och medelåldern är ju ganska hög. Men vi är uppåt hundra aktiva medlemmar i dag, säger Per Forsberg.
På området intill Arbogaån finns både egen kran och lastmaskin som används vid upptagningen av båtarna.
Av de 81 som vinterförvaras är 53 motorbåtar, 19 segelbåtar och nio av andra typer.
Klubben har två bryggor med totalt 40 ordinarie platser: 24 vid stadsbryggan och 16 vid varvsbryggan.
Pratar vi mer logistik inleds snart ett större arbete med att byta ut staketet runt hela anläggningen.
En affär i halvmiljonklassen som ska resultera i en robustare konstruktion med motordrivna grindar.
Något som får konsekvenser för födelsedagsfirandet.
– Nej, vi har tyvärr inte råd med något jättekalas. Men på något sätt kommer vi förstås uppmärksamma oss själva, säger Per Forsberg.
Går vi tillbaka lite till Helge Andersson, som ju ändå är den i sällskapet som bäst kan jämföra båtklubben nu och då, konstaterar han att det hänt mycket genom åren.
Båda på båtsidan och med föreningslivet.
– På 70-talet var det plast som gällde. Och när man skulle ta upp båtarna var det med domkrafter, hävstänger och ren muskelkraft. Tekniken har ju gått framåt en del. Rent generellt har båtarna blivit större och större allt eftersom åren gått, säger Helge Andersson.
– En annan stor förändring handlar också om de giftfria bottnarna, flikar Bernt Andersson in.
Han syftar på nya regler och det stora jobb Arboga Båtklubb genomförde 2018, då giftig bottenfärg slipades bort från 27 båtar.

I dag kräver klubben att båtar som förvaras på området har giftfri botten.
Och så föreningslivet. Som ju Helge tycker har förändrats mycket.
– Det går att få människor att jobba ideellt, men färre vill ta på sig formella styrelseposter. Kraven har ökat och reglerna har blivit fler. Är man till exempel miljöansvarig finns det otroligt mycket att hålla koll på och är man kassör krävs det goda kunskaper om ekonomi. Så var det inte riktigt förr.
Fakta: Arboga båtklubb i siffror