Kortare arbetstid kan minska välståndet i Västmanland

Förslag om att förkorta den generella arbetstiden i Sverige från 40 till 35 timmar per vecka med bibehållen lön har väckt debatt. Enligt nya beräkningar från Svenskt Näringsliv skulle en sådan reform få betydande ekonomiska konsekvenser, både nationellt och regionalt.

Organisationens analyser visar att en minskning av antalet arbetade timmar i ekonomin skulle leda till lägre produktion av varor och tjänster, vilket i sin tur skulle minska bruttonationalprodukten (BNP). På nationell nivå uppskattas välståndet minska med cirka 517 miljarder kronor per år om arbetstiden sänks till 35 timmar per vecka med oförändrad lön.

För Västmanland och Västra Mälardalen bedömer Svenskt Näringsliv att den regionala ekonomin skulle påverkas särskilt tydligt. Bruttoregionprodukten, som mäter värdet av all produktion i länet, beräknas minska med omkring 10 miljarder kronor per år. Det motsvarar enligt beräkningarna cirka 37 223 kronor per invånare och år.

Enligt organisationen skulle ett minskat ekonomiskt utrymme kunna påverka möjligheterna till satsningar på välfärd, investeringar, nyanställningar och löneökningar. Samtidigt pågår diskussioner om arbetstidens längd både inom ramen för fackliga förhandlingar och i den politiska debatten.

Svenskt Näringsliv framhåller att arbetstid, liksom löner, traditionellt har varit en fråga som hanteras genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter inom olika branscher. Organisationen menar att en lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle innebära ekonomiska utmaningar för både företag och invånare i regionen.

Beräkningarna och bedömningarna presenteras i ett underlag från Svenskt Näringsliv, där fokus ligger på de regionala effekterna av en generell arbetstidsförkortning.