Leaders ledare tror på framtiden

Leader Mälardalen kanaliserar cirka 50 miljoner kronor till lokal utveckling under programperioden 2023–2027. Uppdraget är att hjälpa lokala eldsjälar främst på landsbygden, från spontanidrott till snökanoner. Leader, som funnits i Sverige sedan 1996, är en ”doldis” för de flesta. Magazin24 har träffat verksamhetsledaren i Mälardalen, Mia Lundkvist.

Vi träffas i Näringslivsenhetens lokaler i Arboga, inrymda i stationsbyggnaden. Mia har varit verksamhetsledare i 15 år. Vi talar om verksamheten och om hennes person; resan från miljonprogramsområdet i Västerås till dagens ständiga engagemang.

– Leader är en ideell förening, berättar Mia. Som verksamhetsledare för Leader Mälardalen ägnar jag mig åt att stötta lokal utveckling. Jag hjälper lokala aktörer att genomföra samhällsutvecklande projekt, aktörer med goda idéer men som saknar tillräckliga medel. Verksamheten hanterar pengar från tre källor. Hälften är EU-pengar, resten kommer från staten och kommunerna i området. Kommunernas bidrag baseras på invånarantalet, summan uppgår till 17 kronor per invånare och år.

Intervjuaren erkänner att han aldrig hört talas om den ideella föreningen Leader Mälardalen. Mia kommenterar:
– Jag vet att vi är en doldis för de flesta. Det måste vi själva kalla för ett kommunikativt misslyckande.

Med denna artikel vill Magazin24 sprida mer kunskap och information om Leader Mälardalen och dess arbete.

Hur är verksamheten organiserad?

– I programperioder, som styrs av EU. Den nuvarande perioden löper från 2023 till 2027. Under denna femårsperiod förfogar Leader Mälardalen över ungefär 50 miljoner kronor. Leaderrörelsen har funnits i Europa sedan 1991, i Sverige sedan 1996 och i KAK-området sedan 2007/2008.

Mia serverar kaffe till oss båda där vi sitter och samtalar i köket på näringslivsenheten i Arboga. Hon fortsätter sedan att berätta:
– Notera att stödet i första hand gäller landsbygdsutveckling. Detta innebär att de största städerna, som Västerås tätort och Enköpings tätort, inte får vara med. Utvecklingen där räknas som stadsutveckling. Leader Mälardalens område är geografiskt omfattande och täcker  idag Köping, Arboga och Kungsör, Fellingsbro i Lindesbergs kommun och ytterligare 5 kommuner längs den norra Mälarstranden.

Hur styrs verksamheten?

– Leader Mälardalen styrs av en stor styrelse, bestående av 27 personer. Styrelsen representerar den ideella sektorn, den privata sektorn (näringslivet) och den offentliga sektorn, med en representant från varje sektor i varje kommun i området. I KAK-området utgörs de offentliga representanterna av tjänstemän, även om andra kommuner kan välja politiker.

Vad är verksamhetens kärna?

– Det är vår metod, som vi kallar för Leader-metoden. Den bygger på lokal samverkan och lokalt engagemang. Jag har hört att idén ursprungligen uppstod, som ett sätt att slå samman knappa resurser, kroka arm och dra åt samma håll. Ett försök att förmera, så att ett och ett skulle bli tre.

Hur går det till i vardagsarbetet?

– Vår lilla organisation består av mig och en kollega, som i dag är föräldraledig. Vår roll är att hjälpa personer som har idéer, att utforma ett upplägg som passar in i Leaders ramar. Om en person kommer med en idé, uppmanar jag denna person att hitta kompisar och fler aktörer att samarbeta med. Leader bygger på att fler parter engageras, inte minst inom den ideella sektorn.

När en ansökan bollats fram och tillbaka och formulerats som ett riktigt Leader-projekt, skickas den in till Jordbruksverket, den förvaltande myndigheten. Verksamhetsledaren själv fattar inga beslut; hon är medvetet helt neutral och har en rådgivande roll. Stora och prioriterade beslut fattas av hela styrelsen.

– Processen för stora projekt kan upplevas som ”ganska lång”, särskilt väntetiden mellan styrelsens beslut och Jordbruksverkets slutgiltiga beslut. Däremot finns det också snabba småprojekt. Man kan söka upp till 100 000 kronor och få ett beslut inom bara två veckor. Man kan söka stöd för i princip vad som helst, från att fixa till en badplats till att skapa mötesplatser för ensamma äldre. Även kommuner kan söka stöd, men alltid i samverkan med någon annan aktör.

Ge exempel på projekt som Leader Mälardalen stöttat!

– Genom åren har Leader Mälardalen stöttat en mängd olika projekt. Bland de lyckade exemplen kan jag nämna ”Ett ljusare Västra Mälardalen”. Ett annat exempel är Teknikbacken i Arboga, som kunde skaffa nya snökanoner tack vare att vara ett Leader-projekt. Andra projekt är ett gångstråk vid Jädersbruk som kallas Ramstigen, en spontanidrottsanläggning som KBAB genomförde i Köping, utvecklingen av Lungers hamn med gästhamn och ställplatser för husbilar samt olika teaterprojekt och småprojekt. Just nu pågår flera stora Leaderprojekt i Västra Mälardalen, som till exempel utveckling av Varghedens IP i Kolsva, ett basketprojekt för unga i Köping samt utveckling av bland annat lekplats och multiarena i Himmeta. Företag kan också få visst stöd genom Leader.

Berätta om dig själv!

– Jag är uppvuxen i Västerås. Mina föräldrar arbetade inom konfektionsbranschen. Min pappa var sömmerska. Pappa hade en kappfabrik i slutet av 70-talet. Den försvann i den allmänna tekokrisen i Sverige. Jag har en lillebror som jobbar inom mediebranschen och bor i Stockholm.

Hur var du som barn?

– Otroligt snäll och försynt, lätt att ha att göra med. Jag ville bli hårfrisörska när jag blev stor. Jag älskade att läsa och satt med näsan i en bok från tidig ålder. Jag var duktig i skolan, gillade språk och historia bland läsämnena. Men som någon slags föräldraprotest valde jag träslöjd, inte syslöjd. Jag gick samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, men var länge osäker på vad jag skulle satsa på.

Ingen tanka på att bli journalist, som din bror?

– Nej, den tanken hade jag aldrig. Men till sist valde jag att studera ekonomi och tog en examen i internationell ekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Under studietiden gjorde Mia ett utbytesår i Spanien och studerade nationalekonomi och marknadsföring på spanska.

– Det var ingen lek, precis. Nationalekonomi är komplicerat redan på svenska, ännu svårare på spanska.

Mia träffade sin man när hon var 17 år gammal. De har tre barn tillsammans.

– Efter min examen flyttade vi ihop i Götlunda socken, Arboga kommun. Där bor vi fortfarande. Huset är en gammal släktgård på min mans sida.

Mias första jobb var på Länsstyrelsen i Örebro.

– Jag började på Lantbruksavdelningen år 1999 med att administrera EU-stöden till lantbrukare. Detta arbete var inte så kreativt eller utmanande, så jag lyckades flytta internt till avdelningen för regional utveckling.

Mia stannade på Länstyrelsen i ungefär 11 år och arbetade bland annat med företagsstöd och projektstöd. Hon var också ansvarig för kommersiell service, alltså stöd till lanthandeln i olika former.

Hur hamnade du på Leader Mälardalen?

– En gammal kollega från Länsstyrelsen hade en motsvarande tjänst för Leader Bergslagen. Hon tipsade mig om att jobbet som verksamhetsledare på dåvarande Leader Västra Mälardalen var ledigt. Jag sökte, fick jobbet och här har jag stannat.

Hur trivs du?

– Jag stormtrivs. Tycker att jag har världens bästa jobb, framför allt för alla roliga människor med positiva idéer som jag får träffa och samarbeta med.

Vi gör en summering av vårt samtal. Mia förklarar:
– Man kan se Leader Mälardalen som en katalysator – inte den som bygger huset, men den som tillhandahåller den nödvändiga finansieringsenergin och expertkunskapen för att de lokala eldsjälarna ska kunna omvandla sina ritningar till färdiga strukturer i landskapet, vilket gör att den totala effekten blir större än summan av de enskilda delarna (”ett och ett blev tre”). De lokala aktörerna får all ära för det färdiga huset, medan katalysatorn, Leader, förblir osynlig i processen.

Det sista vill Mia ändra på.
– Jag vill att alla skall känna till Leader Mälardalen, att vi finns, vad vi gör och vad vi bidrar till att åstadkomma. Vi finns ju här som en resurs för alla som har utvecklingsidéer!

21 FRÅGOR MIA LUNDQVIST

1. Vem är du?
   – Jag är envis, positiv och noggrann.
2. När känner du sann och äkta lycka?
   – Det gör jag ganska ofta på jobbet. Jag får ju träffa så många positiva människor med idéer och vilja att bidra till utveckling. Men också när jag är ensam i skogen och får uppleva tystnad.
3. Vad fyller dig med den största tacksamheten?
   – Att mina tre barn med respektive kommer hem till oss på söndagsmiddag, nästan varje vecka.
4. En film som har betytt mycket för dig?
   – Nyckeln till frihet. En fantastisk film om en man som i många år sitter fängslad för ett mord han aldrig begått.
5. Vad skulle du vilja lära dig?
   – Jag skulle faktiskt vilja lära mig att snida i trä. För att jag tänker att det skulle vara väldigt tillfredsställande att kunna skapa något vackert och bestående med sina händer.
6. Tre mänskliga egenskaper som du uppskattar hos andra?
   – Jag vill att människor skall vara snälla, kloka och positiva. Snällhet är en underskattad egenskap.
7. Vem har betytt mest för att du har blivit den du är idag?
   – Den som har format mig mest av alla är min mamma. Hon fanns alltid till hands, var min samtalspartner och är det fortfarande.
8. Vilken årstid föredrar du?
   – Jag gillar sommaren mest fast jag gillar alla årstider. Jag tycker inte illa om någon årstid. Men månaden november gillar jag inte.
9. Vem är bäst på att få dig att skratta?
   – Det är min son. På scen och film blir svaret Robert Gustafsson.
10. En frestelse du inte kan motstå?
    – Jag tackar aldrig nej till tårta. Vanlig hederlig prinsesstårta.
11. Ett citat du bär med dig?
    – ”Ful får man vara, men inte dum.”
12. Har du någon fobi?
    – Jag är inte jätteförtjust i spindlar.
13. Vad skulle du vilja ha mod att våga?
    – Kanske att resa jorden runt alldeles ensam.
14. En talang du önskar att du hade?
    – Jag brukar önska att jag kunde sjunga. Det kan jag verkligen inte. Det tror jag vore väldigt trevligt att kunna.
15. En favoritfärg när du klär dig?
    – Jag gillar blått.
16. Vad måste alltid finnas i ditt kylskåp?
    – Jag har alltid mjölk och potatis i mitt kylskåp.
17. Vad är det värsta du vet?
    – Alla galna gubbar i världen, som gör världen sämre.
18. Vilket instrument är vackrast att lyssna på?
    – Flöjt, tror jag.
19. Om du visste att du inte skulle kunna misslyckas, vad skulle du göra då?
    – Bestiga Mount Everest. Eller ge mig in i politiken.
20. Om du skulle möta Gud på gatan. Vad vore din första fråga?
    – Hur tänkte du?
21. Din sista måltid i livet, vad skulle du vilja bli serverad?
    – Jag gillar ju all mat. En klassisk tournedos och ett glas rödvin är aldrig fel, tänker jag.