Selma Lagerlöf som Anna-Karin Palm ser henne

Trots restriktioner i coronavirusets spår mötte ett 30-tal intresserade åhörare upp för att lyssna på författaren Anna-Karin Palm då hon besökte Arboga bibliotek på lördagen för att berätta om sin senaste bok: ”Jag vill sätta världen i rörelse”, en biografi om Selma Lagerlöf.

Anna-Karin Palm blev för några år sedan uppringd av bokförläggaren Eva Bonnier, som ville att Anna-Karin skulle skriva en biografi om Selma Lagerlöf.
Anna-Karin Palm tackade ja till uppdraget att skriva boken och har därefter läst alla Selma Lagerlöfs böcker samt dagboksanteckningar och brev för att förstå vem Selma Lagerlöf egentligen var. Resultatet av hennes research blev en diger lunta på 700 sidor.

Vem var Selma Lagerlöf?

Selma Lagerlöf blev under sin livstid både folkkär och världsberömd, framgångsrik och hyllad.
Men bakom den bild vi sett av Nobelpristagaren och sagotanten på Mårbacka fanns även en sökande, tänkande, älskande människa med stort frihetsbegär och djärva visioner.

Selma Lagerlöf kom från en familj med en tradition av goda historieberättare. Hon växte upp med mängder av myter och anekdoter och förde mycket av det vidare via sitt eget författarskap.
Hennes uppväxt var på Mårbacka, i ett starkt patriarkat där det rådde stor skillnad mellan män och kvinnor, pojkar och flickor.

Selma och hennes tre systrar undervisades hemma medan hennes två bröder gick på skola. Gerda, Anna, Johanna och Selma hade ett djupt systraskap som gjorde Selmas självförtroende och värde som kvinna starkt.

Starkt självförtroende – svag självbild

Författarlivet innebär både strider och tvivel, vilket framgick tydligt i Anna-Karin Palms föreläsning. Men åhörarna fick också ta del av Selmas starka självförtroende och målmedvetenheten hos en kvinna som banade nya vägar, både i livet och i litteraturen.
Selma berättade själv att hon ända från åtta års ålder insett att det var skrivandet som skulle fylla hennes liv och ge det mening. Ingenting fick stå i hennes väg för att nå målet.

Självbilden var det däremot inte så mycket bevänt med. Selmas medfödda hälta och hennes buttra utseende – ett släktdrag hos hela familjen – gjorde att hon själv såg sig som ful. Ett faktum som kanske (enligt henne själv) faktiskt har hjälpt henne i hennes författarskap. I drömmen om att bli författare ingick nämligen inga som helst planer på att gifta sig och få barn.

Första boken sågades av kritikerna

1889 hittade Selma Lagerlöf sin rätta författarröst på allvar, ivrigt påhejad av av sin väninna, mentor och första stora kärlek Sophie Elkan. Sophie övertygade Selma om att börja skriva prosa.

Första boken på prosa som Selma gav ut – Gösta Berlings saga – sågades av kritikerna men Selma själv älskade den. Hon skrev i ett brev till sin mamma att recensenterna hade fel. ”Boken är bara skriven på ett annat sätt än de vanliga, och det förvirrar dem”, skrev Selma.
– Och hon hade ju rätt, menar Anna-Karin Palm. Boken är troligen den bästa som någonsin getts ut på svenska.

Kvinnokamp och vänskap/kärlek med kvinnor

Under sitt föredrag berättade Anna-Karin Palm bland annat om Selma Lagerlöfs vänskaper och kvinnokamp, tidens frågor och olika sammanhang.

När Selma växte upp var kvinnorollen i stark förändring. Hon fick under sitt liv bland annat uppleva att kvinnor fick rösträtt och att kvinnor började räknas som myndiga också som gifta.

En bok om Selma Lagerlöf skulle inte vara komplett om den inte även nämnde hennes kärleksliv i form av kärleken till två kvinnor: Sophie Elkan och Valborg Olander.

– Jag benämner inte Selma som lesbisk i min bok, berättar Anna-Karin Palm. Det uttrycket fanns inte på den tiden och jag vill skildra henne på ett sätt som hör den tiden till.

(Homosexualitet – det ordet myntades inte heller förrän 1869; innan dess kallades det oftast ”onaturlig otukt” eller sodomi – räknades för övrigt som ett brott ända fram till 1944, alltså under hela Selma Lagerlöfs livstid. Från 1944 klassades homosexualitet istället som mentalsjukdom. Sjukdomsstämpeln kvarstod till 1979, då socialstyrelsen avskaffade sjukdomsbegreppet.)

Pionjären Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf blev en pionjär inom både svenskt författarskap och kvinnokamp inom många områden. Bland annat:
• Första kvinnan i familjen som vidareutbildade sig och blev självförsörjande. Först som lärarinna, senare som författare.
• 1909 fick hon som första kvinna och första svensk Nobelpriset i litteratur.
• 1914 blev hon den första kvinna som valdes in i Svenska Akademien.
• Självklart deltog hon i kampen för kvinnlig rösträtt.
• Selma var övertygad om att reinkarnation existerar och att förhänget mellan världarna för levande och döda är tunt och torde vara lätt att svepa åt sidan, även om hon var besviken över att inte lyckats göra det själv. I boken Körkarlen gav hon dock uttryck för de dödas närvaro i vår egen värld på ett sätt som inte andra gjort tidigare.

– Selma skildrade ofta miraklerna som anas i våra liv, menar Anna-Karin Palm. Det som vi idag börjar förstå bättre via kvantfysikens forskningb.

Åhörarna fick under en lunchtimme en god bild av både Selma Lagerlöf, hennes liv och leverne och hennes författarskap via Anna-Karin Palms ingående och intressanta presentation.