Annasarah Pavasson ställs mot väggen

Om en chef brister i beteende eller verbal kommunikation – vilka blir konsekvenserna?

– Det är jätteviktigt att att vi som tjänstepersoner uttrycker oss korrekt. Att vi är tillgängliga och att vi finns för att möta alla frågor. Oavsett om det är en medarbetare eller en chef som brister så måste det bli ett samtal med överordnad chef som avgör allvarlighetsgraden och får vidta eventuella disciplinära åtgärder.

Fredrik Leek är hälso- och sjukvårdschef i Köpings kommun. Du är hans chef. Den 25 januari i år skrev han till Henry Segerströms engagerade dotter, Lotta: ”Anledningen till att vi inte svarar dig är du har en skev verklighetsuppfattning, som tagit fäste i din märkliga hjärna. Fortsätt gärna att skicka dina synpunkter – från Holland.” Är detta ett lämpligt språkbruk i en skriftväxling mellan en hög chef inom förvaltningen och en brukares engagerade dotter?

– Nej, det är inte acceptabelt.

Vilken åtgärd har du som Fredrik Leeks chef vidtagit med anledning av detta?

– Vi har samtalat om händelsen.

Har du fortsatt förtroende för Fredrik Leek som hälso- och sjukvårdschef?

– Ja, utifrån tidigare arbetsinsats.

Den 3 juni 2024 mailade dotter Lotta Segerström till dig en omfattande dokumentation om allvarliga brister i hemtjänstens omvårdnad av hennes pappa. Du lovade återkomma efter att ha gått igenom ärendet med din hälso- och sjukvårdschef. Du har aldrig besvarat Lottas mail. Varför inte?

– När jag får ett sånt här mail eller någon synpunkt eller någon ringer, så återkopplar jag alltid. Oavsett om jag har pratat med en berörd verksamhetschef eller vilket område det än är. När jag hade pratat med verksamhetschef och blivit informerad om läget så skulle jag absolut ha svarat. Och jag beklagar att jag inte gjorde det i detta fall.

Vi har i detalj i Magazin24 redovisat hur Henry Segerström blivit vanvårdad i Köpings hemtjänst. Alla partier i debattinlägg har kommenterat vår granskning och uttalat stark kritik. Även i många inlägg från personal uttrycks stark kritik mot ledningen inom vård- och omsorg. Varför är kritiken mot ledningen inom vård och omsorg så omfattande?

– Det kan inte jag bedöma. Jag har inte upplevt att det är så. Däremot så har vi haft ett väldigt tufft ekonomiskt år, 2024. Jag är otroligt glad att vi nu har fått betydligt bättre förutsättningar till 2026. Så det har jag tolkat som ett tecken på förtroende.

Alla förvaltningar klagar på bristande anslag. Men – vänlighet och värdigt bemötande av brukaren kostar inget extra. Att personalen följer uppställda kvalitetskriterier kostar ingenting extra. Eller hur?

– Jag håller med till hundra procent!

Vad i er kultur gör att det ändå så ofta brister i bemötande och omvårdnad?

– Vi är 1 500 medarbetare i förvaltningen. Vi har fantastiska medarbetare. som går till jobbet varje dag, möter våra äldre personer med funktionsnedsättning, gör det på ett jättefint och bra sätt. Sen kommer vi alltid ha några personer som inte lever upp till det. Det behöver hanteras av chefer så klart.

Vård- och omsorg har flera gånger kritiserats för bristande dokumentation och hade detta som fokus redan 2022. Vilka förbättringar har skett sedan dess?

– Dokumentationen är något som vård- och omsorg i alla kommuner jobbar och kämpar med. Det är ett hantverk. Vi har personer som ibland har bristande språkkunskaper i svenska. Det kan vara en orsak. Då får man ta hjälp av någon annan att formulera sig så att det blir dokumenterat. Men detta är en utmaning och det har det varit i många år. Och det är vi långt ifrån ensamma om här i Köping. Det är så här det ser ut.

Hur registreras klagomål och avvikelser?

– Vi jobbar hårt för att registrera alla avvikelser. Det är ju otroligt viktigt för att vi ska kunna förbättra vår kvalitet. Vi vill också hitta avvikelser  på systemnivå. Vi vill också fördjupa kunskapen i hur vi utreder våra avvikelser.

När redovisas klagomål och synpunkter inför nämnden?

– Det görs inte fortlöpande utan i kvalitetsberättelsen en gång om året. Då är jag och kvalitetschefen Eva Saaw där och redovisar.

När får chefer jobba hemma och vem fattar beslut i varje enskilt fall?

– Chefer får jobba hemma om det är så att man har överenskommit det med sin verksamhetschef. Det ska ske i undantagsfall. Men det är en möjlighet som man kan ha.

 Vilka egna beslut och genomförda åtgärder är du som förvaltningschef under sju år mest stolt över att ha bidragit till?

– Det är ju såklart massor. Jag är jätteglad över hur vi ledde oss igenom pandemin till exempel. Jag är otroligt stolt över att vi faktiskt har kommit så långt med heltidsresan i Köping. Vi har 74 procent som faktiskt jobbar heltid i dag. År 2018 var det 46 procent.

Varför är sjukskrivningstalen så höga bland personalen inom vård- och omsorg?

– Ja, hade vi haft svaret på den frågan hade vi nog varit miljonärer, tänker jag. Vi har jobbat väldigt hårt med sjukskrivningarna, både de långa och de korta. Jag ser glädjande på våra sjukskrivningstal nu. I maj låg vi 2 procent under vad vi gjorde förra året. I juni ligger vi ytterligare 1 procent under. Totalt ligger vi just nu på 8 procent sjukskrivna bland vår personal.

Svensk industri ligger numera på några få procent i sjukskrivning efter stora satsningar på arbetsmiljö och medinflytande. Hur kan vård- och omsorg i Köping ha så hög sjukfrånvaro. Vad är din teori?

– Jag tror att det beror på att vi har så många kvinnor Det är ett kvinnodominerat yrke att jobba inom vården. Jag vet att många av de kvinnorna i Sverige faktiskt tar hand om barnen i stor utsträckning. Man tar hand om hemmet. Man tar hand om sina sjuka barn. Man tar hand om svärföräldrarna när de blir gamla och sjuka. Jag tror att det är många som har det väldigt, väldigt tufft.

Vilken kompetensförbättring är viktigast när det gäller vårdpersonalen?

– Det beror helt på vilka medarbetare det gäller. Har du problem med svenska språket är det viktigt att höja kompetensen för språk. Har du ett dåligt eller oengagerat bemötande så är det viktigt att höja den kompetensen – eller kanske  få personen att fundera på att jobba med något annat. Sedan är det självklart viktigt att vi försöker använda så mycket evidensbaserade metoder vi bara kan. Medarbetarnas grundkompetens måste hela tiden utvecklas. Vi kompetensutvecklar via äldreomsorgslyftet, vi har interna utbildningar, vi försöker jobba förebyggande.

Vilken kompetensförbättring är viktigast när det gäller ledare och chefer inom vård och omsorg idag?

– Ja, det är också lite olika. Vi har chefer med lång erfarenhet. Vi har chefer som är ganska nya i jobbet. Att leda i förändring är ju ständigt återkommande. Man måste vara duktig på att kunna bygga team och lag. Man måste vara bra på relationer. Man måste se varje medarbetare. Vi måste jobba tillitsbaserat.

Ja, det talas mycket om tillitsbaserad styrmodell inom Köpings kommun. Men Vård- och omsorgsförvaltningen har inte goda relationer med facket Kommunal. Bland annat saknas ett samverkansavtal. Varför?

– Kommunal valde att säga upp samverkansavtalet med kommunen för många år sedan.

Vad har du gjort för att förbättra relationerna med Kommunal?

– Jag försöker att ha goda och professionella relationer med alla jag möter i min yrkesroll. För mig handlar goda relationer bland annat om att visa respekt för varandra, även om man inte är överens i sakfrågor, och att våra överenskommelser följs. Det pågår ett parallellt arbete i kommunkoncernen, där det förs resonemang från arbetsgivarens sida med Kommunal.

Går det att fungera som högste chef i en kommunal verksamhet – utan goda relationer med facket?

– Jag försöker att skapa goda och professionella relationer med alla våra fackliga samverkanspartners.

Hur stor är kvalitetsavdelningen och hur har deras arbete bidragit till att höja kvaliteten inom vård och omsorg inom Köpings kommun?

– Vi har samlat ett gäng väldigt kompetenta, duktiga människor under en kvalitetschef, Eva Saaw. Det är 10 medarbetare som arbetar med allt från rekrytering, bemanning, systemförvaltning, utbildning och praktiksamordning, kvalitets- och utvecklingsfrågor, lokalt och nationellt, framtagande av rutiner och riktlinjer. Vi har funktionerna medicinskt ansvarig sjuksköterska, medicinskt ansvarig för rehabilitering samt utvecklare riktade mot de olika verksamhetsområdena. Vi driver även flera projekt med statlig finansiering, som uppsökande verksamhet och hälsosamtal till äldre och andra aktiviteter för att uppnå lagkrav och erforderlig redovisning. Synpunkter och avvikelser är enhetschefernas ansvar, men arbetet samordnas av enheten. Det har också skapats ett forum för lärande för att samma avvikelser inte ska hända igen.

”Inte ska hända igen”, säger du. Men 2014 skrev Thord Eriksson en bok med titeln Folk dör här, som bland annat handlade om vad hans pappa upplevt i Köpings äldreomsorg. Boken väckte riksuppmärksamhet. Politikerna lovade samfällt då att detta skall inte kunna hända igen. När jag läser boken på nytt idag häpnar jag över hur många likheter det finns mellan vad Thords pappa upplevde då och vad Henry Segerström fått uppleva de senaste åren. Hur är detta möjligt?

– Jag kan ju inte svara på det. Jag kan bara svara att vi har upparbetat rutiner för att undvika att saker och ting ska hända igen. Men jag kan aldrig garantera att det inte händer igen. Det är viktigt att fortsätta vara ödmjuk, att lyssna in, när någon upplever att vi har brister. Det behöver inte alltid vara så att man delar bilden. Men det är otroligt viktigt att ha en ödmjuk approach.

Du har som förvaltningschef delegat från nämnden att avgöra anmälningar. Tänker du göra en Lex Sarah och Lex Maria-anmälan kring vården av Henry Segerström, som flera partier krävt i inlägg i den efterföljande debatten i Magazin24?

– När ett ärende utreds och det visar sig finnas allvarliga missförhållanden eller risk för allvarligt missförhållande görs en Lex Sarah/Lex Maria-anmälan till IVO.