Faktagranskaren inför valet: ”Lätta lite på delningsfingret”

Som första programpunkt för hösten hade Köpings bibliotek bjudit in Hugo Ewald som till vardags är faktakollsredaktör på Dagens Nyheter.

Föreläsningens titel var ”Så upptäcker du falska påståenden i valrörelsen” och under en timme visade Hugo Ewald på exempel som man inte bör följa, samt vad man ska tänka på som mottagare av det ständiga informationsflödet på nättidningar och sociala medier.

– Politiker ljuger sällan, däremot utelämnar de information som går emot deras budskap, förklarade Ewald.

Frågan ”Vad är fake news?” hanterades tidigt i föreläsningen.

– Allt är inte fake och allt är inte news, summerade Ewald. Och berättade att man ska göra skillnad på falska påståenden och fake news.

– Det grundar sig ofta i satir, bildmanipulation och vinklade nyheter. Och fake news är inget nytt som man ibland får det att låta som, ett exempel på det är Sion vises protokoll.

Vandringssägner existerar även på nätet, exempel på det är att det finns HIV-injicerade bananer och apelsiner i svenska affärer.

– Jag har kollat, det är omöjligt att sprida HIV på det sättet.

Den mänskliga faktorn är det främsta skälet till att falska nyheter kan spridas.

– Vi är mer benägna att ta till oss av information som bekräftar vår världsbild.

Sedan visade Hugo Ewald upp en lista med punkter som bidrar till en ökad spridning av fake news:

– Sociala medier: för att alla kan sprida allt och söka efter likasinnade. Då sprids vinklade nyheter i grupper som delar samma världsbild. Det är även lätt att ursäkta falska påståenden man delat på sociala medier genom att säga att ens konto blivit kapat.
– Det är lätt att tjäna pengar: vem som helst kan starta en sida och dela vinklade nyheter som får klick och tjäna femsiffrigt på annonsintäkter.

– Man bör vara skeptisk mot påståenden som är sensationella och utan källhänvisning, kommer från en anonym källa du inte inte hört talas om och som verkar ha ett tydligt politiskt syfte.

Ewald tipsar om att läsa hela artikeln, undersöka om den hänvisar till en annan källa och om den gör det, gå vidare tills du hittar den ursprungliga källan.

– Det är även viktigt att undersöka om ursprungsartikeln är skriven på ett annat språk, när den är skriven, kolla andra artiklar på samma sajt och se vad andra medier har skrivit om samma sak.

Föreläsningen avslutades med en tydlig uppmaning.

– Det är en av de fulaste valrörelserna jag har sett, då bör man lätta lite på delningsfingret.