Får Plagazi använda ordet ”grön” vätgas?

För miljöpåståenden ställs det höga beviskrav. Ord som ”grön”, ”ekologisk” och ”miljövänlig” får bara användas om de är sanna, relevanta och kan verifieras.

Varje ord vi använder för att beskriva oss själva, våra företag, våra verksamheter avgör om vi lyckas skapa förtroende, förståelse och acceptans.

För vad vi är.
Vad vi gör.
Vad vi vill.

Ett företag som använder ord som ”grön”, ”eko”, ”miljövänlig”, ”klimatneutral”, ”hållbart” och ”förnyelsebart” i beskrivningen av sin verksamhet, kan alltid räkna med välvilja, PR och good-will.

Är det tillåtet och fritt att använda miljöargument i presentation av företag, produkter och tjänster?

Nej, inte enligt marknadsföringslagen. Orden måste vara sanna och relevanta och kunna verifieras.

I Konsumentverkets rekommendation till företag kan vi läsa:
”Miljöpåståenden i marknadsföring ska vara sakliga och sanningsenliga och får inte vara vilseledande. Använd tydliga och entydiga påståenden som du kan styrka. För miljöpåståenden ställs det höga beviskrav.”

I de nordiska konsumentombudsmännens vägledning kring användning av etiska och miljörelaterade påståenden i marknadsföring läser:

”Allmänna, etiska och miljörelaterade påståenden, som till exempel ”miljövänlig”, ”ekologisk” eller ”grön” är otydliga och oprecisa och får användas om det genomförts en verkligt grundlig utredning kring hela produktens livscykel.”

Intressant att se hur Plagazi AB presenterar sig på sin hemsida, företaget som vill bygga en fabrik i Köping och producera vätgas ur 75 000 ton importerat avfall per år:

Plagazis presentation:
”Plagazi AB är ett svenskt clean-techbolag som revolutionerar produktionen av grön vätgas. Plagazi-processen hjälper företag och samhällen att förbättra den cirkulära ekonomin genom att omvandla avfall till grön vätgas genom plasmaförbränning och patenterad teknik. Plagazi-processen bidrar till att lösa de globala problemen som icke-återvinningsbart avfall, jakten på förnybara energikällor och koldioxidutsläpp. Med flera aktiva projekt i Europa strävar Plagazi att bli svaret på kontinentens strävan att nå uppsatta klimatmål.”

Våra kommentarer:
NEJ – Plagazi ”revolutionerar inte”. Den patenterade Plagazi-processen, från 2008, används inte i någon enda vätgasfabrik i hela världen. Däremot finns patent utvecklade av MIT (Massachusetts Institute of Technology), Westinghouse och Hitachi, vilka används i åtskilliga vätgasfabriker i till exempel USA, Kina, Japan, Indien och Taiwan.

NEJ – inte ”grön vätgas” eftersom energin inte kommer från sol, vind och vatten. Det konstaterar alla avslag på ansökningar om statligt stöd till Plagazi hos till exempel Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Företag som bidrar till ”grön omställning” har fått miljardbelopp i stöd från olika fonder. Bara Klimatklivet hos Naturvårdsverket har delat ut 10 miljarder kronor i stöd. Inte en krona till Plagazi.

NEJ – det är inte ”cirkulär ekonomi” att förgasa 75 000 ton avfall och utvinna vätgas i Köping, ofta med stora transportavstånd. Klimatavtrycket, som alla dessa transporter kommer att medföra, är inte beräknat och redovisat av Plagazi.

NEJ – det blir inte ”plasma” vid så låg temperatur som vid Plagazi-processens 3 000 °C. Gasform, flytande form och fast form är tre aggregationstillstånd. Vid 0 °C fryser vatten till is. Vid 100 °C kokar vatten. Plasma är ett fjärde aggregationstillstånd. ”Vid 10 000–12 000 °C sker övergången till det fjärde aggregationstillståndet. Värmen sliter loss elektroner från atomkärnorna och omvandlar gasen till plasma.” (källa: illustreradvetenskap.se)

NEJ – inte ”flera aktiva projekt i Europa”. Köping är det närmaste Plagazi kommit en igångsatt vätgasfabrik. Då återstår ändå politiska beslut i Köpings kommun. Ännu så länge finns bara avsiktsförklaringar, som inte är juridiskt bindande. Dessutom återstår markanvisning från Samhälls­byggnads­förvaltningen, beslutad i Samhälls­byggnads­nämnden. Dessutom krävs ett ja från Mark- och miljödomstolen. Denna domstol fick en ansökan om tillstånd från Plagazi AB/Köping Hydrogen Park den 28 april i år.

Vi frågar oss om Plagazi presenterar sitt företag och Plagazi-processen i sanna och relevanta beskrivningar, som kan verifieras? Vad skulle Konsumentverket säga om Plagazis presentation? Vilket utslag skulle en domstolsprövning få?

Det finns intressanta rättsfall att jämföra med. Låt oss se på en dom i Patent- och marknadsöverdomstolen från den 25 mars 2022.

Branschföreningen för Sveriges ledande mineralullsföretag, Swedisol, stämde företagen Hunton Fiber AB och Hunton Fiber AS för uttryck och formuleringar i dessa båda företags marknadsföring. Träfiberisolering är företagens produkt.

Domstolen skulle ta ställning till om ”de påtalade miljöpåståendena varit ovederhäftiga och därför vilseledande” enligt 10 paragrafen i marknadsföringslagen eller i vart fall ”oförenliga med kravet på god marknadsföringssed” enligt 5 paragrafen i marknadsföringslagen.

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar i sin dom att Huntonbolagen ”inte presenterat någon utredning som är inriktad på att visa att Huntonbolagens produkter bidrar till mindre utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser än jämförbara produkter”.

Domstolen fastslår också att ”det är den som ansvarar för en marknadsföringsåtgärd som har bevisbördan för att gjorda marknadsföringspåståenden är riktiga”.

Företagen fälldes och i domslutet läser vi att ”var och ett av Hunton Fiber AB och Hunton Fiber AS, vid vite om 1 000 000 kronor vardera, att vid marknadsföring av träfiberisolering i Sverige, använda följande två påståenden:

’Genom att använda Hunton Nativo Träfiberisolering bidrar du till att minska utsläppen av CO2 och andra växthusgaser.’

’Huntons bygglösningar bidrar till mindre utsläpp av klimatgaser.’ ”.

Hunton-bolagen dömdes att betala branschföreningen Swedisols rättegångskostnader i både Patent- och marknadsdomstolen och i Patent- och marknadsöverdomstolen. Rättegångskostnaderna uppgick till 1 916 992 kronor plus 621 020 kronor, totalt 2 538 012 kronor.

Vi frågar oss:
Kan Plagazi AB och vd Torsten Granberg verifiera alla miljöpåståenden som sanna och relevanta – till exempel ”grön vätgas”, ”cirkulär ekonomi”, ”förminskat klimatavtryck”, ”plasmaförbränning” – om de prövades av Konsumentverket eller i domstol?

Det återstår för Plagazi att bevisa.