Ha is i magen om studier

KRÖNIKA Om en månad är det skolavslutning och nya avgångsklasser från Ullvigymnasiet och Vasagymnasiet springer ut för att möta världen. Medelålders människor har redan förberett frågor som ”när skall du börja studera på högskolan” och ”vad skall du göra nu då”. Problemet är att mycket av det som medelålders människor tror stämmer inte längre. Jag är inte övertygad att högskola idag är en biljett till ett yrkesliv och möjlighet för unga människor att skapa sig en egen platform i form av boende och möjligheter inom rimlig tid. Medparten av dagens nyutexaminerade akademiker har en utbildning som består av olika kurser som givits vid en högskola samt ett examensarbete. Så i princip är det en oerfaren yngre arbetssökande som tagit en mängd kurs av varierande kvalité i ett yrkesområde de inte har erfarenhet av. Jag säger inte att yngre skall säga nej till högskola men det finns anledning att ha is i magen.

För det första, som professor har jag haft hundratals studenter med varierande förmåga att klara sina studier. Min erfarenhet är att de som har deltidsjobb medan de läser på högskola och de som arbetat något år innan presterar vida bättre än de som kommer direkt från gymnasiet och skall studera på heltid. Varför? De som arbetat ett tag eller har ett deltidsarbete har bättre ordning, tar större eget ansvar, är ärligare om sina svårigheter och misslyckande, vilket ger en möjlighet att hjälpa dem, och de tar sitt liv på allvar. Så att vänta tre eller fyra år innan man läser på högskolan behöver inte vara förlorade år – eftersom när man väl börjar är det lättare och man gör ett bättre resultat.

För det andra, så förändras samhället. Min morfar Oskar Pettersson arbetade 53 år på Lisjö Gods. Det gamla samhället gav arbeten som varade länge och de var säkra. I dagens värld är alla arbeten som kan automatiseras eller där arbetsprocesser kan tas över av teknik osäkra. Det gör att vi antagligen kommer att se en drastisk förändring av de arbeten som traditionellt befolkats av de med högskoleexamen. Därför om man vill ha hus, bil och tid över till sportfiske skall man inte bortse från möjligheterna att bli hantverkare eller andra yrken som har svårt att automatiseras. För trettio år sedan hade Skatteverket, Lantmäteriet, Kronofogden, Domstolsverket och Skogsvårdsstyrelsen, om jag minns rätt, kontor och anställda i Köping. Det var säkert ett femtiotal statliga kontorsjobb med björkfanérskrivbord och analog telefon med nummerskiva. De jobben är alla borta. Uppgifterna sköts idag av ett färre antal människor i Västerås men den största boven i dramat är datastödda teknik. Dessa jobb behövs inte längre. Däremot har antagligen Köping idag lika många rörmokare som fanns 1986. Varför? Rörmokeri kan inte automatiseras. Det måste utföras.

Samtidigt har villkoren för studielån försämrats, vilket gör att om man läser en utbildning med halvljumt intresse och dåliga yrkesmässiga framtidsutsikter, så är antagligen det man har kvar om tio år är ett dyrt studielån och mycket lite annat.
Därför kan det vara bra som yngre människa att inte rusa iväg och börja läsa på högskolan oavsett vad du kommer in på bara för att föräldrar vill det. Du kan alltid börja läsa senare och bästa kan vara att ta en deltidskurs för att pröva på samtidigt som du mognar och förbereder dig för de utgifter och kostnader som vuxenlivet har att erbjuda.