Miljonaffären som väcker frågor

Vi har ägnat mycket tid åt att granska Västra Mälardalens Energi & Miljö AB, mer känt i sin förkortning, VME. Ansvarar för vatten och avlopp, gator och parker åt kommunen och säljer fjärrvärme till sin kundkrets.

Det har blivit en omfattande dokumentation. Vi kommer att redovisa i två längre reportage.

Nyligen köptes VME av Köpings kommun för 148 miljoner kronor. Säljare uppgavs vara Köping Rådhus AB, som är moderbolag till de tre kommunala bolagen VME, Köpings Kabel-TV AB och KBAB (Köpings Bostadsaktiebolag).

Vad var syftet med affären? Vem bestämde priset? Varifrån kom köpeskillingen? Har Köpings kommun, med sina stora underskott, råd att köpa loss ett av sina kommunala bolag – och flytta aktier inom kommunkoncernen – till ett belopp som skulle räcka till åtskilliga välfärdstjänster?

När Per Ågren presenterade detta inför KF talade han om att spara på onödig administration.

Vi hittar en annan förklaring.

Enligt stämmoprotokoll i VME i maj 2024 ägdes VME:s aktier till 100 procent av Köpings kommun.

Hur kunde Köpings kommun i december köpa aktier som kommunen redan ägde? Till en köpeskilling på 148 miljoner kronor?

Komplicerade turer, med inslag av finansiella instrument, som vi förknippar med riskkapitalistbolag.

Vi försöker upplysa och förklara.

//Karl Beijbom & Marie Selling Achrén

Kan man köpa något man redan äger? Till vilket pris som helst?

Den 5 november 2015 la Köpings kommun ett bud på Arboga Energi AB. Arboga kommun var på väg att sälja sitt energibolag till Vasa Värme, men Köpings kommuns bud ansågs vara för intressant att tacka nej till.

Den 19 november 2015 skakade kommunalråden Elizabeth Salomonsson och Agneta Bode hand. Affären ansågs vara en win/winsituation.

Köpings kommuns överskott på spillvärme ansågs kunna ersätta Arbogas fjärrvärmeproduktion med 60–70 procent, enligt Christer Nordling, då teknisk chef i Köpings kommun. Behoven av en reservproduktion i Köping skulle kunna minska.

Köpings kommun finansierade köpet av Arboga Energi AB:s samtliga aktier med ett lån på 40 miljoner kronor. Köpings kommun övertog Arboga Energis lån på 224 miljoner kronor och förband sig att inte höja fjärrvärmepriserna på 3 år.

Det nybildade bolaget, som efter sammanslagningen fick namnet Västra Mälardalens Energi & Miljö AB, ansvarade enligt köpeavtalet även för att bygga en fjärrvärmeledning mellan Köping och Arboga. Kostnaden beräknades till 111 miljoner kronor. Inledningsvis var tanken att en cykelbana mellan kommunerna skulle förläggas ovanpå kulverten.

Beslut om köpet fattades i Köpings fullmäktige den 9 juni 2016 och övertagandet genomfördes den 1 juli samma år. Christer Nordling, teknisk chef, blev istället vd för bolaget.

Västra Mälardalens Energi & Miljö AB ansvarar för fjärrvärme i Köpings och Arbogas kommuner samt gator, vägar, trafik, vatten och avlopp, parker och naturområden i Köpings kommun.

Köpings kommuns fjärrvärmeverksamhet flyttades över till VME 2016. Hela Tekniska kontoret följde efter 2020. Sedan dess har fjärrvärmeledningarna mellan Arboga och Köping färdigställts, liksom en ledning mellan Köpings tätort och Kolsva. En panna har stängts vid Norsa och en ny fastbränslepanna har istället byggts i Arboga – FJ5.

Enligt ägardirektiven ska VME ge ägaren en utdelning på 12 miljoner kronor om året. Ingen utdelning kunde ske 2023. 2024 delades 4,5 miljoner kronor ut till ägaren Köpings Rådhus AB/Köpings kommun.

Fjärrvärmeverksamheten ska ge en årlig avkastning på totalt kapital med 4 procent. Målet nåddes inte. 2023 landade avkastningen på 1,3 procent.

I den konsultrapport som Köpings kommunledning beställde av Public Partner under 2024 läser vi följande om VME:s bildande:
”Tillblivelsen av VME som bolag har sin utgångspunkt i viljan att bedriva energiverksamhet i annan kommun. Det har övergripande varit styrande för bolagiseringen av övrig kommunalteknisk verksamhet.”

Elizabeth Salomonsson, (S), var styrelseordförande från 2016 fram till april 2023. Hon hade ordförandeposten i samtliga kommunala bolag. I april 2023 valdes Per Ågren (S) till ny ordförande i VME. Ågren valde att kliva av vid årsskiftet 2024/2025. Annika Duàn, (S) är ordförande i VME sedan den 1 januari 2025.

VME har 97 anställda och är Köpings kommuns största kommunala bolag med en årlig omsättning på närmare 400 miljoner kronor.

Den 16 december 2024 sammanträdde Köpings kommunfullmäktige. Punkt nummer 4 på dagordningen hade rubriken: ”Beslut – Aktier i Västra Mälardalen Energi & Miljö AB säljs av Köpings Rådhus AB till Köpings kommun.”

Beslutsunderlaget bestod av en tjänsteskrivelse undertecknad av David Schanzer-Larsen, vd för Köpings Rådhus AB och Mattias Sjöberg, ekonomichef i Köpings kommun.

Per Ågren, (S) och Ola Saaw (M) är de enda som yttrar sig i debatten i fullmäktige. Båda yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

– Syftet är att minska administrationen i koncernen. Det kommer inte att ha någon praktisk betydelse, framhåller Per Ågren.

Ola Saaw anför:
– Jag yrkar också bifall till kommunstyrelsens förslag om att låta Köpings Rådhus AB avyttra samtliga aktier i Västra Mälardalens Energi & Miljö AB till Köpings kommun.

Ingen av dessa två, Ågren och Saaw, berättar för fullmäktige vad det egentligen handlar om. Inte någon annan heller, till exempel kommunfullmäktiges ordförande, Annika Duàn, (S).

Vad var det för administration kommunen ville slippa genom den här interna affären inom Köping kommun?

En ny lag har införts inom EU och skall införas i svensk lagstiftning. Den förkortas CSRD, men direktivet heter egentligen Corporate Sustainability Reporting Directive.

CSRD införs för att koncerner och bolag bättre ska rapportera effekten av sina verksamheters sociala och miljömässiga aktiviteter. Målsättningen är att höja kvalitén på rapporterna. Tanken är också att det ska bli lättare att jämföra informationen och öka transparensen. Rapporteringen ska också bidra till en hållbar omställning och kopplas till Parisavtalet.

Genom att flytta VME:s aktier till Köpings kommun plockas VME bort från Köpings Köpings Rådhus AB. Det som uppges handla om att ”slippa ökad administration” handlar i själva verket om att fjärrvärmebolaget vill slippa genomföra en hållbarhetsredovisning, fastställd av EU. Direktivet förväntas följas av koncerner och bolag, för att vi alla tillsammans gemensamt skall nå uppställda miljömål enligt Parisavtalet.

Detta samtidigt som VME i sin miljöpolicy skriver:
”Vi ska arbeta med ständig utveckling av våra produkter och tjänster för att skydda miljön samt minska vår miljöpåverkan med lagstiftning och andra regelverk som utgångspunkt.”

Annika Duàn, som fullmäktiges ordförande, kan klubba beslutet efter acklamation och utan att en enda fråga ställts.

Simsalabim hade Köpings kommun köpt aktier i VME för 148 miljoner kronor. Detta för att spara en kostnad för en hållbarhetsredovisning på någon miljon om året i ett kommunalt bolag.

Vill inte vi i Köping vara solidariska med EUs övergripande miljömål?

Att VME:s aktier skulle säljas till Köpings kommun för köpeskillingen 148 miljoner kronor nämndes inte heller på fullmäktiges möte, som alltid direktsänt i Västmanlands Television. I stället använde kommunfullmäktiges ordförande Annika Duàn orden ”till ett värde av bifogat underlag.”

Några frågor kring affären ställdes inte av en enda ledamot i fullmäktige.

Idén om aktieförsäljningen väcktes av Johan Tingström, revisor hos Öhrlings PricewaterhouseCoopers, PwC. I Köpings kommuns helägda bolag är Johan Tingström auktoriserad revisor. Den 5 november 2024 föredrog Tingström ärendet för Köpings Rådhus AB:s styrelse.

I protokollet läser vi:
”Johan Tingström, PWC, revisor, presenterar alternativt förslag på hantering av hållbarhetsredovisning. Alternativet är att aktierna i VME säljs till Köpings kommun, och därmed inte omfattas av kraven för hållbarhetsredovisning”.

Några kritiska frågor är inte synliga när ärendet i december passerar kommunstyrelsen och dess utskott, KSAU. Ekonomichef Mattias Sjöberg föredrar ärendet och alla instanser är positiva till att Köpings kommun ska köpa aktierna i VME för 148 miljoner kronor.

Men – i protokollet från VMEs bolagsstämma i maj 2024 ser vi att de 3000 aktierna i VME i själva verket redan ägs av Köpings kommun.

Ombud på VMEs stämma, som representant för ägaren Köpings kommun, är Börje Eriksson (S). Han sitter i fullmäktige och är också styrelseordförande i det kommunala bolaget Köpings Kabel-TV AB.

Per Ågren är vid denna tidpunkt ordförande i VME. Protokollet är till yttermera visso justerat av Per Ågren och Börje Eriksson.

Vi frågar Börje Eriksson, (S):
Hur kunde du som förtroendevald i Köpings kommunfullmäktige i december 2024 rösta igenom, att Köpings kommun för 148 miljoner kronor skulle köpa samtliga aktier i VME, som du visste att kommunen redan ägde? Du vet väl vem du representerade vid bolagsstämman i VME i maj 2024? Hur kan man köpa något man redan äger?

Börje Eriksson svarar:
– Jag hänvisar till ekonomichefen i denna fråga.

Vi frågar Per Ågren, som vid tidpunkten var ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i VME och ordförande i Köpings Rådhus AB:

Hur kunde Köpings Rådhus AB sälja aktier i december, som redan ägdes av Köpings kommun?

– En transaktion som gjordes för att undvika administrativa avgifter. Utgår från det bokförda värdet. Kan enkelt återställas om vi väljer att gå tillbaka till koncernen som den var.

Hur kunde Köpings kommun köpa aktier i VME som kommunen redan ägde?

– Se ovan.

Bedömde du köpeskillingen 148 miljoner kronor som ”skälig”?

– Ja, utifrån det bokförda värdet.

De två första frågorna kringgår Per Ågren och ger inte några svar.

För att förstå oss på affären har vi läst handlingar från när Västra Mälardalens Energi & Miljö AB bildades, 2016.

PwC hade då ännu en gång bidragit med en konsultrapport som bidrog med en finansiell lösning.

En ”överkursfond” skapades. Vi läser på om vad den innebär.
När Köpings kommun köpte Arboga Energi AB ökades aktiekapitalet från 2000 aktier till 3000. Försäljningen av de 1000 nya aktierna till Köpings kommun skedde enligt handlingarna mot en revers till ett överpris.

En tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen daterad i november 2016.

”Värdet av alla anläggningar beräknas, (bokförda värden 2016–12–31) uppgå till 130 Mkr. Finansiering sker genom upprättande av en revers på 100 Mkr samt övertagande av kommunala lån på 30 Mkr. Under 2017 så kvittas reversen mot aktier genom en så kallad kvittningsemission varvid Köpings kommun erhåller aktierna.”

Det innebar att Köpings kommun skrev en revers, ett skuldbrev på 100 miljoner kronor till VME. Kommunen betalade ett överpris för de nya aktierna. VME fick också överta ett lån på 30 miljoner kronor som har stigit i ränta och varit dyrt för VME. 2017 genomfördes en ”kvittningsemission”. Då överfördes aktierna till kommunen – som efterskänkte skulden.

I PwC:s rapport från 2016 läser vi:
”Överkursfonden kan användas för årliga utdelningar till kommunen, exempelvis 10 Mkr per år under 10 år.”

En fond på 100 miljoner kronor skapades 2016 i VME. En överkursfond som inte bygger på riktiga pengar och som ofta kallas ”funny money”.

Det är alltså inte VME:s fjärrvärmeverksamhet som har gått med vinst och delat ut pengarna till Köpings kommun. Det är överkursfonden som använts till att betala fjärrvärmeverksamhetens utdelningar till Köpings kommun, enligt ägardirektiven. Fonden har dopat VME:s resultat sedan 2016.

Vi frågar Per Ågren, kommunstyrelsens ordförande:
Tycker du som socialdemokratisk politiker att riskkapitalistiska, finansiella instrument som ”överkursfonder” och ”kvittningsemissioner” hör hemma inom Köpings kommun?

Per Ågren svarar:
– Jag ser till kommunens bästa, precis som vi Socialdemokrater alltid gör.

Vi ställer frågor till Annika Duàn, fullmäktiges ordförande och nybliven styrelseordförande i VME:
Anser du att ledamöterna i Kommunfullmäktige fick en allsidig information om aktiernas värde och köpesumman, när beslut fattades att Köpings kommun skulle köpa aktierna för 148 miljoner kronor?

– Ja. Som ledamot och ersättare i KF finns alla möjligheter att ställa frågor. Det är också ett ansvar som förtroendevald att inhämta kunskap om vad som beslutas.

Tycker du att köpesumman var skälig och korrekt?

– Ja. Enligt beslutsunderlag med beskrivning av omsättning och balansomslutning för respektive läge, koncern med VME kontra koncern utan VME, är min uppfattning att aktierna köptes för en rimlig summa.

Vi har träffat Annika Duàn, (S), ordförande i VME, och Mattias Sjöberg, ekonomichef i Köpings kommun. Mötet sker i Köpings vackra och nyrenoverade Rådhus. Stämningsläget är vänligt och avslappnat.

Mattias ritar och berättar om koncernstrukturen i Köpings Rådhus AB, med de tre kommunala bolagen VME, KBAB och Köpings Kabel-TV AB.

– Det har varit populärt att bilda koncernbolag för att flytta pengar mellan bolag i koncernen utan att behöva skatta. Rådhuset styr bolagen med hjälp av bolagsordning och ägardirektiv.

Han bekräftar att EU:s nya direktiv gällande hållbarhetsredovisning (CSRD) kräver mycket rapportering, nästan som en ny årsredovisning.

– Detta skulle bli mycket dyrt, över 1 miljon kronor om året. Om man flyttar ägarskapet av VME till kommunen kringgår man det nya direktivet från EU. Om Köpings Rådhus AB skall finnas kvar återstår att se. Moderaterna menar att bolaget spelat ut sin roll.

Annika Duàn, du är ordförande i kommunfullmäktige, du är ordförande i VME, du är suppleant i kommunstyrelsen som har uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Ser du ingen risk för jäv?

– Nej, det gör jag faktiskt inte. Det är så pass uppstyrt vad de här olika rollerna innebär, att jag inte ser några risker för jäv. Och enligt kommunallagen så är det också fullt tillåtet att jobba på det här viset. Jag känner ingen oro över att jag på något vis skulle använda min roll, vare sig i VME, kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen, så att jäv skulle uppstå.

Tycker du att du har rätt kompetens, meriter och erfarenheter för att vara lämplig som ordförande i VME?

– Det tänker jag inte gå in på. Det här är väl ingen anställningsintervju?

Nej, du har ju redan fått jobbet, svarar jag (KB). Sedan skrattar vi båda.

En ny fråga till Annika Duàn:
Det finns en tradition i Köping att de ordinarie ledamöterna i KSAU sitter också i de kommunala bolagsstyrelserna. Er egen konsultrapport från Public Partner har påpekat att den här konstruktionen inte är särskilt bra. Det blir ju oklart vem som kontrollerar vem om samma personer sitter på flera stolar samtidigt. Är det inte olyckligt att KSAU:s ledamöter samtidigt är styrelseledamöter i de kommunala bolagen?

– Nej, det kan jag inte hålla med om, svarar hon.

Vi har noterat att när en överkursfond bildades och en kvittningsemission genomfördes i Arboga kommun fick fullmäktige en omfattande information och ett fullödigt beslutsunderlag. Så inte i Köping.

Vid mötet på Rådhuset har vi en dialog om begreppet överkursfond med Mattias Sjöberg och Annika Duàn.

Har det finansiella instrumentet överkursfond använts i den här affären?

Mattias Sjöberg svarar:
– Ursäkta, men jag tror inte jag har stött på det begreppet. Jag vet inte vad du menar, men har vi det så får jag skylla på min okunskap.

Annika Duàn erkänner också sin okunskap om överkursfonder och lägger till:
– Vi har något som vi kallar för RUR, men det är ju något annat…

Sedan säger Annika Duàn:
– Jag får googla.

Vem har skrivit underlaget gällande värderingen på 148 miljoner kronor där överkursfond som finansiellt instrument ingår?

Mattias Sjöberg svarar att revisor Johan Tingström hjälpt till.

Johan Tingström, PwC är auktoriserad revisor i Köpings kommunala bolag sedan länge.

Vi har i flera mejl sökt svar på frågor som denna artikel omfattar, från aktieinnehav och försäljningar mellan de kommunala bolagen till överkursfonder och kvittningsemissioner.

Johan Tingström har inte besvarat våra mail.

DEL 2 i nästa nummer av Magazin24