Tack för den här tiden!
Efter 13 år tackar Fredrik Klevenhaus för sig. Läs hans sista krönika för Magazin24 här.
Efter 13 år tackar Fredrik Klevenhaus för sig. Läs hans sista krönika för Magazin24 här.
När jag började på tidningen år 2003 hade jag bara tänkt mig att bli kvar ”något eller några år” för att kanske sedan plugga vidare till statsvetare eller något liknande.
Några år blev 13 år när jag på söndagskvällen loggade ut och skrev den sista texten för tidningen Magazin24.
•••
Vilken fantastisk resa det blev, dessa 13 år.
Efter bara några år på tidningen så tog vi beslutet att utöka nättidningen och i april 2006 föddes Magazin24.se. En tidning som blivit en viktig nyhetskälla för de boende i Västra Mälardalen.
Vem kunde tro att en gratistidning kunde prestera detta?
•••
Räknade ut att det bör ha blivit ungefär 520 tidningar som jag varit med och gjort. De senaste åren har tidningarnas innehåll planerats och styrts av just undertecknad.
•••
Även om papperstidningen legat mig varmt om hjärtat så har den digitala utvecklingen varit det mest intressanta genom åren.
I mars 2006 var vi några på tidningen som en sen kväll satt och spånade fram hur vi skulle kunna utveckla det digitala på tidningen. Namnet Koping.nu begränsade tillväxtmöjligheten.
Två månader tidigare hade jag och dåvarande nyhetschefen Carl Juborg beslutat att åka iväg och bevaka den stora bussolyckan utanför Arboga.
Dåvarande Koping.nu levererade bilder till kvällspressen och norsk TV och läsarnas gensvar blev enormt.
24 timmar om dygnet med Magazin. Det fick bli framtiden.
Det har blivit många sena kvällar och nätter med Magazin24.se.
Tragiska kvällar som när barnen Max och Saga mördades i Arboga.
Jag satt själv på redaktionen den kvällen då det plötsligt dök upp ett meddelande på datorskärmen om händelsen.
Mina båda mobiltelefoner åkte upp och jag ringde in de resurserna jag hade, Juborg och Svartström.
Vi visste ingenting mer. Hade ingen adress eller liknande. Jag gav bara order om att åka mot Arboga.
Det var när kollegorna kom in i Arboga som det började gå upp för mig. Barnens och mammans åldrar kändes otroligt bekant. En isande känsla i hela kroppen.
Nej, det kan ju inte vara hon.
Efter en sökning på internet gav jag kollegorna adressen.
En stund senare fick jag beskedet.
Adressen var rätt.
Timmarna som följde är bland de värsta hittills i mitt yrkesliv.
•••
Men tack och lov har det varit mer roliga tillfällen på arbetet.
Som när man fick flyga en riktig JAS 39 Gripen-simulator, intervjua kända personer – allt från artister till politiker. Men inte minst träffa alla vanliga människor i arbetet.
•••
Nu kliver jag alltså av efter 13 år, tar fem veckors semester och den 1 augusti börjar ett nytt äventyr på Direktpress Västerås Tidning.
Framtiden för gratistidningarna är mycket goda. Det är en affärsmodell som fungerar.
Lägg till en digital upplevelse av den lokala gratistidningen och du har en komplett leverantör av lokala nyheter.
De som sitter på höga hästar (som det gör väldigt ont att falla av) ser sig som riddare av den lokala demokratin och framstår oftast som alarmister om att den lokala demokratin havererar. Så länge det finns journalister som vill granska spelar det ingen större roll hur allt finansieras.
Tack för den här tiden!
Vi syns i spalterna och på skärmen framöver!