Thomas Ljungqvist representerad i Statens porträttsamling

År 2023 gavs boken Statens porträttsamling ut. En praktfull volym som för första gången på länge samlar berättelserna om samlingen i tryckt form. Boken är utgiven av Atlantis förlag i samarbete med Statens porträttnämnd och Nationalmuseum, och ger både en konsthistorisk och kulturhistorisk översikt.

Den innehåller över 300 sidor med texter, essäer och högkvalitativa bilder på porträtt från olika tider. Här finns verk av och om personer som Evert Taube, Olof Palme, Birgit Nilsson, Sara Danius och många fler.

Den lyfter också det konstnärliga hantverket bakom varje porträtt, och belyser samlingens utveckling – från 1800-talets nationalromantiska ideal till dagens mångfacetterade samtid.

Det är en bok för konstälskare, historienördar, forskare och vanliga nyfikna. Framför allt är det en bok som visar hur ansikten kan bära på nationens minne.

Många porträtt i samlingen är konstnärliga mästerverk. De är målade av några av Sveriges mest framstående konstnärer – Alexander Roslin, Carl Larsson, Zorn, Bruno Liljefors, men också moderna konstnärer som Ann-Sofi Sidén och Maria Friberg. Samlingen är alltså inte bara en dokumentation av människor, utan också en dokumentation av konsthistoria och stilutveckling.

På senare år har nya uttrycksformer inkluderats: videoverk, fotografier, objekt och installationer. Det gör samlingen till ett levande konstnärligt projekt, inte bara ett historiskt arkiv.

Här finns alltså köpingsfotografen Thomas Ljungqvist representerad med sin bild på professorn och konstnären John-E Franzén.

– Det är klart att det känns hedersamt att få bidra med en bild i denna mycket exklusiva samling, säger Thomas.

Varför just John-E Franzén?

– Jag och konstnären Ian Hellström var bjudna på fest hos Franzén. Jag hade kameran med och knäppte en bild på John-E. Efter en utställning på Gripsholm blev staten intresserad av bilden och ville ha med den i sin samling.

Statens porträttsamling är faktiskt en av de äldsta offentliga porträttsamlingarna i världen. Den började ta form under 1820-talet. Till skillnad från privata gallerier som ofta bara visade kungligheter och aristokrater, var ambitionen här bredare: att samla porträtt av personer som haft betydande inverkan på det svenska samhället, oavsett bakgrund.

Det gör samlingen unik. Här ryms kungar och drottningar, men också pionjärer inom vetenskap, litteratur, musik, film, idrott och samhällsdebatt. Mångfalden har vuxit med tiden – från Gustav II Adolfs rustningsklädda profil till Greta Thunbergs samtida närvaro.

Sedan 1860 har Gripsholms slott varit hem åt samlingen. Med sina stenväggar och djupa salar ger slottet en nästintill teatral inramning åt de porträtt som tyst vittnar om makt, konflikter och motstånd.

Att gå i slottet är som att se en bra film flera gånger, alltså väl värt ett besök även om ni tidigare har varit där.