Anders Mebius tar plats i Kungsör

Anders Mebius är ny kommundirektör i Kungsör. Han sjunger opera och spelar fiol, han är fågelskådare och springer maraton. Magazin24 har träffat honom.

Anders Mebius är en mångsidig man med allsidiga meriter. Han har varit lärare i fyra olika kommuner och rektor i Härjedalen. Han har varit utbildningschef i Nykvarns kommun, kvalitetschef i en privat skolkoncern, förvaltningschef för kultur- och fritid i Sigtuna kommun och kultur- och fritidsdirektör i Nacka kommun.

Sedan den 1 december är han kommundirektör i Kungsör.

Varför ville du komma till Kungsör?

– Efter sju år i Nacka kände jag att det är dags att göra något nytt. Jag har jobbat i olika kommuner med olika politisk majoritet. Jag är nyfiken som person och ville vidare. Då hade jag att välja mellan större förvaltningar inom kultur- och fritidsområdet. Men också att ta chansen att leda i ett strategiskt perspektiv. Den chansen får jag i mitt jobb som kommundirektör i Kungsörs kommun.

Är du en karriärist?

– Jag är inte karriärist, men jag vill ha utmaningar. Kungsör kändes som ett naturligt steg. Ett strategiskt ledarskap, att få jobba med seniora chefer, kändes lockande. Jag skickade in mitt CV, kom till Kungsör på intervju, fick ett väldigt positivt intryck av orten. Trevliga människor. Kände mig hemma. Jag är i grunden en norrlandskille. Och den stora utmaningen är att kraftigt förbättra elevernas resultat i Kungsörs skolor.

Vad ingår i ditt uppdrag som kommundirektör?

– En kommun är ju en politiskt styrd organisation. Vi tjänstemän skall förverkliga det som politiken har bestämt. Att förbättra skolresultaten är en mycket viktig uppgift i mitt jobb. Jag är chef över utbildningschefen, socialchefen, chef över äldreomsorgen, näringslivsavdelningen, skolor, kultur- och fritid. Mitt uppdrag är att vara dirigent. Symfoniorkestern är hela kommunen med alla som kan spela de olika instrumenten bättre än vad jag kan. Men jag måste leda.

Hur vill du beskriva ditt ledarskap?

– Mitt ledarskap präglas av tillit, samarbete, kontinuerligt lärande samt ett kommunikativt förhållningssätt. Jag är prestigelös, social och målinriktad, fokuserad på resultat. Förståelse och kunskap är viktigt för ett framgångsrikt ledarskap.

Anders föddes i Skellefteå, där pappa Hans och mamma Britt var lärare på Medlefors folkhögskola. En äldre syster, sedan två yngre bröder.

Hur var du som barn?

– Jag vars lillgammal och driftig. Jag var fältbiolog och skådade fåglar. Jag var väldigt idrottsintresserad och spelade fotboll. Ralf Edström och Ronnie Hellström var mina idoler. När jag var 14 år spelade jag i A-laget i Ås i division 4 och gjorde många mål. Jag var snabb, teknisk, med god bollkänsla.

När Anders var något år gammal flyttade familjen till Grebbestad, där hans pappa blev rektor på folkhögskolan. Några år senare flyttade familjen vidare till Stöllet i norra Värmland, där hans pappa blev rektor på Klarälvens folkhögskola. När Anders var 8 år gammal gick flytten vidare till Jämtland, där båda föräldrarna jobbade på Birka folkhögskola vid Storsjöns strand, pappan som rektor.

– Min pappa var religionshistoriker och docent, men jobbade större delen av sitt yrkesliv som rektor i olika folkhögskolor. Han var en välkänd forskare inom samisk kultur.

Anders gick i gymnasium i Östersund och gjorde lumpen på Norrlands Dragonregemente, K4, som jägare. Han var med i en kör på regementet, som kallades Jägarkören, och fick gå en färdledareutbildning där både glaciärkunskap och klättring ingick.

– Då kunde jag, efter lumpen, jobba som färdledare i fjällen. En vinter jobbade jag på Sylarnas fjällstation i Jämtland, på gränsen till Norge. Telemarksutflykter. Två sommarsäsonger jobbade jag i Abisko, vid Torne träsk. Guidningar med blomsterturer. Grottsystem i Björkliden. Fick lära mig att krypa i grotta. Många vandringar.

Redan som ung tonåring spelade Anders fiol och var med i Krokoms stråkorkester. Det blev mycket Mozart och Vivaldi.

Anders gick över till sången, sökte och kom in på en vokal solistutbildning på Tröndelags musikkonservatorium i Trondheim. Han sökte till Operahögskolan i Stockholm tillsammans med några hundra andra. Anders bedömdes vara bland de tolv bästa, men bara elva antogs.

Det fick bli akademiska studier i Uppsala i stället, med en magisterexamen med ekonomisk historia och en licentiatexamen i etnologi.

– Jag skrev om samisk kultur, hur de upplever sig själva som ett unikt folkslag och ett naturfolk. Skrev också om hur forskare och media beskrivit samer och samisk kultur.

Anders jobbade som lärare vid grund- och gymnasieskolor i Östersund, Uppsala, Falun och Borlänge mellan 1989–2004. Sedan blev han rektor för gymnasieskolan i Härjedalen.

Anders fick jobb som utbildningschef i Nykvarns kommun 2010. Jobbade där i några år och genomförde en omorganisation av skolorna i kommunen.

– Vi hade ambitionen att bli Sveriges bästa skolkommun. Vår slogan var: ”Sveriges bästa skola – inte bara en vision…” Kommunen brukar ligga bland de 20 bästa bland Sveriges grundskolor.

Sedan blev Anders rekryterad till Sveriges näst största utbildningskoncern, JB Education AB, tidigare John Bauer.

– Jag blev utbildnings- och kvalitetschef för hela koncernen. John Bauer var tidigt ute med bärbara datorer till eleverna. Entreprenöriellt lärande ingick också. Snabbt insåg jag att kvaliteten i JB, med gymnasieskolor på 30 orter i Sverige, inte var bra. Jag sammanställde uppgifter om behörighet bland lärarna och meritvärden bland eleverna. Det mesta var rött, med några gröna prickar. Ledningen ville inte lyssna. Men min kritik var korrekt, och eleverna slutade att välja våra skolor.

Det blev konkurs.

– Konkursen blev en jättegrej i hela skolsverige. Många lärare påverkades, tusentals gymnasieelever fick mycket strul med betyg och val av annan skola.

Därefter blev Anders rekryterad till uppdraget som förvaltningschef för kultur- och fritidsförvaltningen i Sigtuna kommun.

– Starkt fokus på kultur, till exempel Sigtuna museum, som är ett arkeologiskt museum. Vi byggde ut muséet, byggde ut ett nytt föremålsarkiv. Material från sen vikingatid. Vi renoverade hela museet och byggde en helt ny basutställning. Vi byggde också nya sporthallar och ett nytt badhus i Märsta, som också ingår i Sigtuna kommun.

Efter fem år i Sigtuna kommun sökte Anders och fick jobbet som kultur- och fritidsdirektör i Nacka kommun, 2016. Där stannade han i sju år.

– 6 000 barn spelade fotboll i Nacka kommun och fotbollsplanerna räckte inte till. Vi skapade många nya idrottsanläggningar under mina år i kommunen.

Nacka är en kommun som alltid styrts av moderater. Konkurrensutsättning inom vissa områden finns i många kommuner. Att allt skall konkurrensutsättas och upphandlas finns bara i Nacka.

– Två privata aktörer drev tre bibliotek var. Fryshuset drev en fritidsgård, Folkets Hus en annan. Den kommunala produktionen drev tre fritidsgårdar.

Även inom området kulturskola infördes kundval.

– Vi hade en kommunal kulturskola. Men därutöver hade vi 17 privata aktörer som drev kulturskola. Vem som helst fick driva kulturskola, bara man uppfyllde auktorisationsvillkoren, till exempel föreningar och studieförbund. Kulturnämnden godkände ansökan om auktorisation.

Hur fungerade systemet med kulturskola i Nacka?

– Modellen var att alla barn skulle få gå i kulturskola och välja tre kurser. 25 procent av alla barn i Nacka går i kulturskola, en mycket hög siffra. Många som gått i kulturskola i Nacka har gått vidare och blivit duktiga yrkesmusiker. Får man ägna sig åt det man brinner för, till exempel musik, påverkas också övriga betyg till det bättre.

Vi sitter och samtalar på Anders tjänsterum i Kungsörs kommunhus. Stolt visar Anders en hockeyklubba med Max Lindholms namn på, som började i Älta Hockey och i dag är stor stjärna i Skellefteå, laget som Anders håller på. Han fick klubban när han slutade i Nacka kommun.

Varför är resultaten i Kungsörs skolor så ofta så svaga?

– Den analysen kan jag inte komma med, ännu. Men vi har rekryterat en ny utbildningschef, Henrik Junno. Det finns framgångsfaktorer som man måste jobba med. Inom skolan måste man ha höga förväntningar. Det är just ordet förväntningar som är så viktigt – inte ordet krav. Skolan måste ha skyhöga förväntningar på alla elever. Inte bara på dem som sköter sig, är artiga och gör sina läxor. Skolan måste ha höga förväntningar på dem som är ute på glid också. Vi måste tro på och vara övertygade om att hundra procent av eleverna skall klara skolan. Detta är ju exakt vad skollagen säger. Skolans uppgift är att kompensera för svårigheter, för hinder, som eleverna har. Det är inte elevernas fel att det går dåligt. I vissa klasser är det upp till 60–70 procent av eleverna som inte får godkända betyg i vissa ämnen.

Men barn med akademiska föräldrar har alltid en fördel – eller hur?

– Ja, men även om du har föräldrar som inte är akademiker är din hjärna densamma. Du har lika goda chanser att klara grundskolan som andra. Men – skolan måste kompensera, Vi måste anpassa undervisningen. Inte döma ut elever bara för att de gör bort sig och är uppkäftiga. Vi måste tro på dessa elever också. Vi måste tro att klassresor är möjliga.

Hur viktigt är det med tidiga insatser?

– Mycket viktigt. Tidigt måste man sätta in insatser för att anpassa undervisningen och möta dessa elever där de är. När jag arbetat som rektor och som utbildningschef har målet alltid varit 100 procent. Vi kan inte sätta som mål att 75 procent av eleverna skall klara sig och bli godkända. Får man in detta tänkande bland lärarna och i hela organisationen kan man nå 95 procent i stället för 83 procent som går ut grundskolan med godkända betyg i alla ämnen.

Hur viktigt är det att lärarna är behöriga?

– Självklart att skolan skall ha behöriga lärare i alla ämnen. Det är en självklar framgångsfaktor att lärarna är kompetenta i det de gör. Jag är en självreflekterande person. När jag sjunger hör jag när jag inte sjunger riktigt bra. Vi måste våga recensera oss själv, även i lärarrollen. Det är så lätt att skylla på rektorn eller på för låg budget. Förflyttningar av skolor till det bättre går. Det visar många kommuner. Det kommer Kungsör också att klara.

Vilken nackdel är det att Kungsör är en liten kommun med relativt få skattebetalare?

– Det blir lägre skatteintäkter, förstås. Å andra sidan behöver vi ju mindre av allt. Kungsör är en välskött kommun, som har en budget i balans.

Kommer du att flytta till Kungsör?

– Jag kommer inte att flytta från Stockholm nu, men jag har en övernattningslägenhet. Som norrlänning tycker jag att körtiden från Stockholm till Kungsör, drygt en timme, är nästgårds.

Att gå från en kommun som är moderatstyrd till en kommun som är sossestyrd, så länge man minns – hur känns det?

– När jag jobbade i Nykvarn var det ett lokalt parti som satt vid makten. I Sigtuna var det sossarna som styrde. Att vara en kommunal tjänsteperson är som ett hantverk. Man måste vara professionell. Jobbar man i moderata Nacka måste man förverkliga deras politik. Det är ju detta som är demokrati i tjänstemannaperspektiv. Man kan inte vara i opposition till sin politiska ledning. Det känns ändå som om politiken i Kungsör är överens om det mesta. Alla känner varandra och hittar pragmatiska lösningar.

Anders har sprungit tio maratonlopp (med tre timmar och tio minuter som personligt rekord) och 20 halvmaror.

– Jag tränar mycket, både konditionsträning och gym. Jag försöker att hålla mig i form. Detta är ett stort intresse jag har. När jag tränade som mest var jag uppe i 300 mil per år.

Som fågelskådare har Anders sett mer än 230 fågelarter. Han gläds åt fågeltornet i Kungsör, där han vill skåda ofta, när tiden så medger.

Innan vi säger farväl låter Anders mig lyssna på när han sjunger O helga natt vid en julavslutning på Härjedalens gymnasium, då han var rektor där under fem år. Finns på YouTube, utlagd av elever.

Åh, så vackert han sjunger, Kungsörs nye kommunchef!