Ny strategi ska få oss att äta mer lokalproducerad mat

På tisdagen bjöd styrgruppen för Västmanlands livsmedelsstrategi in till en pressträff där syftet var att informera om den regionala livsmedelstrategi som tagits fram. En strategi som fokuserar på fyra områden och ska öka länets livsmedelsproduktion fram till år 2030.

De fyra områdena är upplevelsemat, krismat, viltmat och länets mat.

Upplevelsemat innebär att man vill öka mängden regional mat i besöksnäringen.

– Jag brukar säga att all turism är matturism eftersom man alltid behöver äta, även som turist. Målet är att man ska äta västmanländsk mat i Västmanland. Runt om i världen finns det en trend med hyperlokal mat, det vill vi se mer av här i länet. Vi vill bland annat öka mängden småskaliga besöksmål, säger Kajsa Larsson Berglind från Region Västmanland.

Josefin Eriksson, projektledare på Länsstyrelsen, berättar om varför krismat och viltmat är med som fokusområden.

– När det gäller krismaten behövs det en robust livsmedelskedja. Vi alla behöver äta och rusta oss bättre mot kriser, oavsett om det är miljökriser eller yttre hot. Målet är att öka kunskapen så att en människa ska kunna överleva en vecka i sitt hem utan hjälp. Gällande viltmat behöver vi öka tillgången av den på marknaden. Vildsvinsfrågan är en del av det, vi behöver få ut vildsvinskött på en marknad med ett snårigt regelverk.

Området länets mat innebär att öka efterfrågan på regional mat.

– Där behöver vi öka produktion, förädling och konsumtion av regionala livsmedel. De största utmaningarna vi ser på den punkten är att vi måste se till att lantbrukarna kan leva på sitt yrke. Vi behöver öka attraktionskraften genom att underlätta ägarbyten, stimulera och utveckla kompetensen och se till att lantbrukarna kan nyttja den nya tekniken som finns, säger Eleonore Marcusson från LRF.

Tomas Olsson äger Norrby gård i Kungsör tillsammans med sin fru och är medlem i styrgruppen för den nya livsmedelsstrategin.

– Man kan ju fundera på vad det betyder för mig som enskild bonde med den nya strategin, och för mig innebär det att vi har förtroende och kan jobba tillsammans. Det går att jämföra lite med mina djur som jag jobbar med, jag vill ha djur som arbetar med mig så att vi kommer framåt tillsammans. Som det är i dag är varannan tugga importerad, det är ju vansinnigt när vi kan producera maten här. Så det är bara att köra, tillsammans, säger Tomas.

Hur ser tillgången på lantbrukare ut?

– Det finns inte i den utsträckning som det behövs. Det är en stor utmaning för oss att många äldre lantbrukare tvingas lägga ner sina gårdar då det inte finns någon efterträdare. Att ta över ett lantbruk är en livsstil och det måste finnas en lönsamhet för den som gör det. Kan vi förbättra den så kan vi säkra många gårdars framtid.

Vad kan invånarna i Västmanland göra för att stötta projektet?

– Handla lokalt. Fråga efter lokalproducerat på restauranger och affärer, ta en söndagsutflykt och besök gårdsbutiker eller boka besök på gårdar och be om att få veta mer om deras djurhållning. Ta ställning som konsument och släng inte mat, handla lagom, säger Kajsa Larsson Berglind.

– Ifrågasätt även offentliga kök som köper in importerad mat. Det finns skolor som serverar mat som skulle vara förbjuden att producera i Sverige. Det kanske är något dyrare med lokalproducerat, men inte utan anledning, säger Tomas Olsson.

De förtydligar även att den billigare importerade maten i slutändan har en dyr konsekvens.

– Hur lite vi än betalar för importerad mat betalar vi alla ett ännu högre pris för den påverkan transporten har på miljön, säger Kajsa Larsson Berglind.