Karl Beijbom missar målet!

Jag har i en tidigare insändare skrivit att, när jag gick på Journalisthögskolan i Stockholm, fick jag lära mig att det nästan var ogörligt för en utomstående att debattera med en journalist/krönikör som hade full tillgång till en redaktion. Det låter sig inte bara göras.

Jag tycker det är helt i sin ordning att man, som Magazin24 gjort när det gäller kommunens konferensresor, granskar och kritiserar offentlig verksamhet.

Men ve den som underlåter sig att kritisera den som granskar. Då blir vederbörande förnärmad och då blir man kallad ”ökänd ordvandal”.

Jag har tidigare kommenterat Karl Beijbom angående detta och i min tur dristat mig att kalla honom för lismande och intrigerande.

Men den insändaren föll uppenbarligen inte Karl Beijbom och redaktionen på läppen för den blev refuserad. Den som vill läsa den kan i stället se den i Bbl/At, där den blev publicerad i sin helhet (se ”Karl Beijboms glashus”).

I sin senaste krönika ”Ola Saaw stoppar inte fortsatt granskning” verkar det inte finnas någon hejd på hur många tillmälen på mig som han kan hitta på. Det kan jag leva med. Jag kanske snarare ska känna mig smickrad över att Karl Beijbom och Magazin24 använder nästan en hel sida på ledarplats för att kommentera min politiska gärning kryddad med ett antal okvädningsord.

Jag kan också förstå att Karl Beijbom, som journalist/krönikör, känner en stor besvikelse över att ha blivit dumpad som riktig ”journalist” för en tid sedan, och den besvikelsen behöver han få utlopp för. Jag tycker att han istället borde ägna sin tid åt att försöka vara en seriös journalist och inte sitta och slå i Svenska Akademins ordlista för att hitta en massa olika beteckningar på undertecknad.

Karl Beijbom missar målet när han ägnar tid åt mig istället för att koncentrera sig på sitt riktiga uppdrag att granska och undersöka.

Ola Saaw