NorrMälarstrands VA-projekt blir dyrt för alla i Köping

Skall vi på NorrMälarstrand betala allt, då blir anslutningsavgiften 800 tusen (1,7 milj) kr/ fastighet. Då är vi dyrast i Sverige. Att hoppas på att Köpingsbon eller utsocknes söker tomtmark och vill bo i Köping i stället för i Arboga, Kungsör och Hallstahammar blir en from förhoppning med för höga anslutningsavgifter. Villa Volvo och vovve i Köping blir inte verklighet.

Om vi betalar enl 2016 års taxa betalar vi 212 fastighetsägare 60 Mkr. Resten får köpings vatten-abonnenter betala, det vill säga 200 miljoner kronor (450 milj) (jfr kostnaden för Köpings sjukhus).

Köping har redan en skuld på 2 miljarder så flera taxor och/eller skatten behöver höjas.

År 2016 beräknades VA-projektet gå på 84 Mkr inklusive moms (Sweco 2016-10-26).

Projektet är dimensionerat för 300 fastigheter. Genomsnittlig anslutningskostnad 277 000 kr (84Mkr/ 300 st). Anslutningsavgiften höjdes därför rejält 2016 från 70-100 till 250-300 000 kr för hela Köping, för att nu skall hela kostnaden tas ut av fastighetsägarna. Så har det inte varit tidigare för Köpings villabebyggelse, långt ifrån.

2021 bedömdes St Aspholmen inte behöva kommunalt avlopp (av inga skäl alls!) så nu är det 212 i stället för 235 befintliga fastighetsägare och ytterligare 88 som kommunen hoppas kommer till genom avstyckning av mark och tomter.

2022 kontaktade fastighetsägare entreprenörsfirmor som uppskattade kostnaden för markarbetena -23,-24 till minst det dubbla, 150 miljoner kronor.

2023 fick VME en stycken offert, feb 2024 har VME återigen fått en offert men ingen beställning är lagd. Troligen vågar ingen entreprenör ta jobbet eftersom markundersökningar inte gjorts. Ryktet säger att nu försöker VME anlita flera grävbolag för att dela upp projektet och köra i egen regi och till löpande räkning.

Det mesta av marken är berg, kanske 80% vilket ger mycket sprängningar. Resten är storblockig morän. När sjöledningen skulle upp till pumpstationen vid La: Sandviken så sprängdes stora delar av diket, cirka 100 m, 2 m djupt och 2-3 m brett. Stenen fraktades iväg och krossgrus hämtades. Bra för miljö och klimat? Vi skall sen spränga och schakta fram till husen.

Särtaxa är inget alternativ. Köping vann i domstol mot en fastighetsägare som ville ha särtaxa och samma avgift för olika tomtstorlekar. Men Makten kan ju ändra sig.

En jämförelse med andra VA kostnader: VME ville bygga om/till Köpings reningsverk för 100 Mkr. Detta för att kunna ta emot en större mängden avlopp från NorrMälarstrand. Egentligen handlar det om uruselt underhåll av reningsverk och ledningssystem under mycket lång tid, stan är 4000 pers mindre idag än då det byggdes.

Jobbiga frågor måste få ställas och besvaras av kommunledning och VME före de dyra markarbetena sätter igång.
Varför drivs detta projekt- för att:
• man använt 20 milj kr.
• man har  beviljat bygglov under förutsättning att kommunalt VA byggs.
• länsstyrelsen kan kräva det. Lokala lösningar renar bättre, är mycket billigare och godkända enl ny lag även för större bebyggelse, något som Knivsta nu använder sig av (Villaägarna 1/-24).
• vi är de stora förorenarna som sades 2016. Det är ingen vass utanför oss, men ett stort naturskyddat vassområde utanför reningsverket!
• vi inte kan tillfredsställa behovet av dricksvatten, trots att bara några få har problem med sina brunnar.

Var finns det seriösa vetenskapligt förankrade beslutsunderlaget- vi har inte sett något redovisas, bara floskler och hänvisning till att kommunen har fått rätt i domstol.

Eller – är allt ett sätt att få fastighetsägarna (de flesta Köpingsbor) att betala för en framtida permanentbefolkning, samtidigt som många nu tvingas sälja sina hem och fritidshus.

Än så länge är 20 miljoner kronor satsade. Skall Köpingsbon tvingas betala ytterligare 200 (450) miljoner i onödan för något vi redan har, inte bett om och inte gör miljön bättre?

Är detta bra miljö- och klimatpolitik?

Är det en bra social politik där äganderätt ignoreras och människor fördrivs? 

Är det bra politik för kommunens framtid? 

Svar- nej på alla frågorna.

Anders Segerberg, Dåvö Bastviken