KRÖNIKA
06:00 | 31 december 2023

Alltid värt att veta om nyårsafton

Nyårsafton är fest, fyrverkeri och framtidslöften. Och så bubbel förstås …

Vi svenskar har startat det nya året den 1 januari sedan 1500-talet. Innan dess inföll nyår på juldagen. Så var det i vissa landsändar ända in på 1700-talet. I dag har Sylvester namnsdag, ett namn som kommer från en påve som dog 31 december 335 e Kr.

Nyårsfirande är en kombination av olika traditioner. Dagens firande är i grunden en anglosaxisk tradition, som kom till Sverige i slutet på 1800-talet.

Då blev det vanligt i överklassen att klä upp sig, äta lyxigt och arrangera baler.

Länge var nyårsnatten mest förknippad med spådomar och vidskepelse. För vanligt folk var nyårsnatten magisk – ungefär som midsommarnatten. Med hjälp av olika ritualer kunde man få reda på hur stor skörden skulle bli, med vem man skulle gifta sig, vem som skulle dö.

Till traditionerna hörde att ”gå årsgång” – att i tystnad gå runt tre kyrkor och lyssna efter ljud för att kunna spå det kommande året. Hörde man hammarslag betydde detta död, en kista som skulle spikas igen det kommande året.

Till midsommar skulle unga kvinnor lägga sju sorters blommor under kudden för att  i drömmen se sin kommande man. Kring nyår skulle unga kvinnor niga tre gånger inför nymånen och sedan säga följande vers:

”God dag, nyårsny
Säg mig vems bröd
jag ska baka
Vems säng jag ska bädda
Vems barn jag ska föda”

Nyår firas vid olika tidpunkter i olika kulturer och religioner. Det kinesiska nyåret firas vid nymåne kring månadsskiftet januari-februari. Det grekisk-ortodoxa nyåret följer den julianska kalendern och firas den 13 januari. Det judiska nyåret med högtiden Rosh Hashana firas på hösten. Det islamiska nyåret, Al-Hijra, firas i augusti. De afghanska, tadzjikiska, azerbajdzjanska, kurdiska och iranska nyårsfirandena äger rum på vårdagjämningen och högtidlighåller livets pånyttfödelse.

När på dagen det nya året börjar beror på var på jordklotet man befinner sig. Först ut är önationerna Kiribati och Samoa i Stilla havet. Sedan följer Tonga, Nya Zeeland, Australien och Japan.

Foto: Freepik

Uppläsningen av Alfred Tennysons dikt ”Nyårsklockan” började visas i SVT 1977. Men som högläsning för dem som kom till Skansen startade denna tradition redan 1895. Många av oss minns särskilt uppläsningar av Jarl Kulle, Jan Malmsjö och Margareta Krook. I år är det Tomas von Brömsen som läser.

Knallskott och fyrverkerier syftade från början till att jaga bort onda andar. I dag är fyrverkerier ett glatt nöje för dem som avfyrar och en häftig upplevelse för dem som tittar på – men tyvärr ett helvete för många hundar. Fyrverkerier får skjutas endast under åtta timmar kring nyår, från klockan 18–02 på nyårsafton.

Nyårslöften är en amerikansk tradition, som kom till Sverige i början på 1900-talet. Den amerikanska traditionen med nyårslöften tillskrivs Benjamin Franklin, mannen som uppfann åskledaren.

Enligt psykologer på Stockholms universitet avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. De vanligaste löftena är:

Att äta mer hälsosamt
Att stressa mindre
Att börja träna
Att läsa fler böcker

Amerikansk forskning visar att nästan hälften håller sina nyårslöften ett halvår senare. Ett svenskt forskningsprojekt pågår för att ta reda på vilka löften vi avger och hur bra på vi är att hålla dem i Sverige.

De mest originella nyårlöftena uttryckte Stig Dagerman i dikten Nyårslöftet i Arbetaren på Nyårsafton 1952:

Stinn av föresatser står jag här vi grinden
och ångrar allt jag brutit under årets lopp.

  1. Jag skall aldrig mer hänga mig på vinden,
    då denna akt är skadlig för min kropp.
  2. Jag skall nästa år ej tömma flera
    glas cyankalium än jag kan stå.
  3. Jag skall aldrig bära elefanter mera,
    om än jag längtar därtill aldrig så.
  4. Aldrig mer jag skall i tigergapen
    låta mitt huvud göra artighetsvisit,
    då jag till dato haft den dumma egenskapen
    att underskatta tigrarnas aptit.

Vi förknippar Nyårsafton med lyxig mat som oxfilé, havskräftor, ostron och hummer. Men den nya trenden på fina restauranger är mingelvänlig plockmat. Flera smårätter i stället för en större huvudrätt. Detta passar också om man firar Nyårsafton i en vänkrets, då man måste ta hänsyn till allergier bland gästerna.

I över 100 år har champagne varit kvällens dryck, framför allt vid själva tolvslaget. Allt fler upptäcker prisvärda alternativ som crémant, sekt och cava. Men vi vill att det skall bubbla …

Själv firar jag Nyårsafton hemma med några få vänner. Det blir havets läckerheter och bubbel. Vem vet, kanske sätter jag på mig min smoking. Den använder jag ju så sällan.

Vid tolvslaget öppnas fönstren i mitt tornrum och vi blickar då ut över stadens torg och ser ”folkets fyrverkeri”. Kommunen har slutat att arrangera. Men folket bjuder alltid på en enastående föreställning.

Gott Nytt År, kära läsare, vänner och bekanta. Hoppas att alla era drömmar uppfylls under 2024.

Se nyårsfyrverkeriet över Stora torget Köping, 2022.
(Foto: Lena Melin)


Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-
GRATISTIDNINGARNA

Magazin24 – Årets lokala insats 2023

Magazin24 – Årets gräv/artikelserie 2023

Magazin24 – Årets lokalsajt 2020