Att göra sitt bästa

Först allt prat om vad Sverige som land gör angående pandemin – eller inte gör. Förutom att andra länder har åsikter om hur Sverige agerar vad gäller smittspridning och vård – så diskuterar svenskarna detta hejvilt. Det jag irriterar mig på är gnället.

Gnället över vad som inte görs men borde göras. Vad som görs fel och hur det skulle göras istället. Jag känner så här: Sverige gör sitt bästa i en oväntad akut situation utan vare sig spelregler eller facit.

De flesta människor jag känner gör sitt allra bästa i ett för dem akut läge. De gör inte sitt näst bästa. Om det senare visar sig att saker och ting borde ha gjorts på annat sätt – så var beslutet man tog ändå det rätta i just den situation man var i.

Samma sak utgår jag ifrån gäller i en demokrati. De som styr gör sitt bästa – inte det näst bästa. Det kan vara svårt för olika partier att enas men man kommer överens för landets bästa.

Att senare kunna utläsa i något sorts facit vad som gjordes rätt och vad som kunde ha gjorts på annat sätt – är irrelevant. Det är nu det gäller! Nu och i ett akut läge.

Sen – överraskningar! Vid ett tillfälle en vinter när jag besökt en vän på landet upptäckte jag på morgonen att det snöat ymnigt. När jag skulle åka hem fick jag inte loss bilen ur snön. Vad göra? En snäll granne uppenbarar sig med traktor och drar loss bilen! Ovärderligt! Jag tackade förstås men väl hemma ville jag göra något mer – överraska!

Men med vad? Jag kom på det: Ett chokladogram! Chokladogram är ett inregistrerat varumärke för ett företag som specialiserat sig på att distribuera choklad med mera i fina paket via posten. Ett chokladogram fick det bli till mannen och hans familj där ute på landet! Jag valde en fin chokladask, skrev mitt tack och vips gick beställningen iväg.

Några dagar senare ringde min goda vän på landet och berättade om en uppskakande händelse. Hon hade tittat ut genom köksfönstret och sett en polisbil komma körande! Inte vanligt där ute i krokarna. Det visade sig komma fler polisbilar – sen brandbil och ambulans.

Min vän undrade vad det var frågan om! Efter en stund kom även nationella insatsstyrkan med bombvagnen! Nu blev min väninna rent förskräckt! Alla ekipagen körde förbi hennes hus och ner till grannen, den hjälpsamme som dragit min bil ur snödrivorna.

Vad hade hänt? Vad hade den gode grannen råkat ut för? Jag fick svaret på historien också…

Grannen hade varit till brevlådan, öppnat den och funnit ett stort brunt paket däri. Ett paket adresserat till honom men utan avsändare. Mannen som jobbat som läkare i en större stad hade tidigare blivit hotad och fått obehagliga telefonsamtal. Det handlade om kriminella personer som inte tog ett nej som svar när de ville få knark utskrivet på recept.

När mannen såg det bruna paketet i brevlådan la han ihop ett och ett och fick det till tre – ringde uppskärrad till polisen och berättade att han troligen fått en brevbomb skickat till sig!

Polisen tog det hela på allvar – de kände till tidigare hot mot läkaren – och ryckte ut med full styrka!

Det var ingen brevbomb… Det var min choklad som jag skickat!!

Men hur kunde det bli så här? När jag kontaktade de ansvariga på Chokladogram berättade de att just när jag beställt min choklad hade företaget slut på sina paketförsändelser märkta ”Chokladogram” och skickade istället min choklad med vanligt brunt omslagspapper…

Företaget och dess anställda fick sig ett gott skratt och den snälla grannen skrattade också när han tackade mig för denna verkliga överraskning med orden: – Det var den dyraste choklad jag någonsin fått!

Grannen behövde självklart inte betala utryckningen men man kan ju undra vad kalaset kostade för polisen, brandkåren, ambulansen och nationella insatsstyrkan!

Sensmoral – överraska gärna men var beredd på oväntade effekter!

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.