Krönika
18:00 | 26 november 2021

Om konsekvenser som kan ge konsekvenser

Jimmy Bladh skriver om inskränkningar.

En ängslig krönikör på en lokaltidning oroar sig över att vi närmar oss obehagliga tider. Är rädd att vi står och ser på när historia skapas framför våra mobilskärmar med inskränkningar, demonstrationer som urartar i upplopp och det som sker mittemellan.

Coronakändisarna Karin Tegmark Wisell och Lena Hallengren stegade förra onsdagen upp på podiet tillsammans med kulturministern och framförde att vaccinerade nu i högre utsträckning ska slippa beblanda sig med ovaccinerade.

Trion stegade upp för att införa vaccinpass på inomhusarrangemang modell strängare som ett led i att trycka ner den smittspridning som aldrig tycks ge sig.

Trion stegade också upp för att i praktiken flirta med metoder som kan liknas vid fascism.

Innan ni sätter adventsfikat i vrångstrupen och mailar ansvarig utgivare att krönikören ska ta av sig foliehatten: jag är varken rättshaverist, covidförnekare eller antivaxxer.

Jag har en stor tilltro till stat, myndigheter och makthavare. Visst kanske man likt den där affärsmannen i Uppdrag Granskning för några år sedan undrar vad som händer med våra skattepengar någon gång ibland, men läste nyligen att samma affärsman ska starta kommission för skattenytta så slutet gott allting gott.

Jag sjunger även vetenskapens lov, i skrivande stund har över fem miljoner människor dött med covid och det vaccin som i rekordfart togs fram och distribueras på ett imponerande vis verkar enligt rapporterna kraftigt förhindra ett allvarligt sjukdomsförlopp och dödsfall, om än inte bromsa smittspridningen helt.

Ta vaccinet, men det är naturligtvis ditt val och ingen annans!

Utöver en blötdjursmarknad i Wuhan ont om direkta syndabockar

På tal om kommissioner så slog coronakommisionen för Sveriges pandemihantering i slutet av oktober fast – utöver att allt gick för sakta och beredskapen var för dålig – att de svenska åtgärderna byggde på ”frivillighet framför ingripande” och att ansvarsfrågan hänger i luften.

Frivilligheten går det nu att hävda slutet för, och vad beträffar ansvaret så är det utöver en blötdjursmarknad i Wuhan ont om direkta syndabockar. Detta börjar nu europeiska politiker allvar att ta tag i med handfasta och tveksamma metoder. Därav oron i ingressen.

Vi var det svarta fåret i den europeiska coronahagen, när andra införde lockdown vaktade av militär och munskyddskrav i de egna hemmen (nåja) fick vi röra oss fritt utan egentliga restriktioner till en början. Med en hög placering på listan över dödstal på kontinenten och dumstrut som följd.

Arton månader senare är läget ett annat: vi har jämfört med många av de som tidigare undrade vad vi pysslade med en förhållandevis låg smittspridning, en förhållandevis låg inläggning på sjukhus och förhållandevis låga dödstal. Och en förhållandevis hög vaccinationsgrad.

Den ska nu forceras upp på politisk väg. Därav oron i ingressen.

I Italien får bara vaccinerade gå till jobbet, i Österrike talas det på allvar om tvångsvaccinering och WHO:s europachef förespråkar indirekt i intervjuer att fler länder borde gå den tvingande vägen.

Utöver förtroendet till stat och vetenskap så tror och värderar jag även den fria viljan och individens möjligheter. I vår grundlag är svenska medborgare dessutom förärade med rätten till sin egen kropp.

Onsdagsgängets beslut innebär enligt mitt sätt att se på saken ett de facto-tvång som strider mot alla möjliga friheter och den kroppsliga integriteten. Man alienerar, stigmatiserar och polariserar på ett sätt som inte är förenligt med den grund vårt land är byggd på.

Man sorterar in människor i ett A-lag och ett B-lag, och historien har inte varit nådig mot den typen av aktioner tidigare.

Får alkohol och tobak bara konsumeras av de med låg vilopuls?

Röster hörs även bland vissa galenpannor som menar att sjukvård ska exkluderas ovaccinerade.

Vad blir då nästa steg? Ska överviktiga inte få köpa snabbmat och godis? Får alkohol och tobak bara konsumeras av de med låg vilopuls?

Känner galenpannorna till det sociala kreditsystemet som prövas i Kina? Har de människorna läst 1984?

Vi har rätten att bestämma över oss själva och göra vad vi vill, att vara solidariska och tro på tomten, Gud eller ett fotbollslag i England. Så länge vi rör oss inom våra skyldigheter.

Och hur stor tilltro man än har till de som bestämmer så börjar det bli äckligt och obehagligt om de ska bestämma över folks kroppar och åsikter.


Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-