Tänka fritt är större

Sannolikt inte – men jag gör det ändå och tar fram slangbellan ur bakfickan.

Uppsala universitet är Nordens äldsta, grundat 1477, rankat som Top 100 bland världens universitet i samtliga discipliner. Bland tidigare elever, som kallas alumner i universitetsvärlden, märks 15 Nobelpristagare, 14 statsministrar, 8 regenter och 50 ledamöter av svenska akademin.

När man närmar sig huset med den vackra och berömda aulan möts man ovanför porten, nedanför taket, av orden:

Detta är i själva verket ett citat av författaren och filosofen Thomas Thorild. Men detta är ju absolut fel. Vem avgör vem som tänker rätt och vem som tänker fel? Det är ju i dialogen med varandra vi kommer sanningen närmare – tes, antites, syntes.

Det finns inte alltid  ”rätta tankar” och slutliga sanningar inom forskning och vetenskap. Många vetenskapliga sanningar är tillfälliga i väntan på nästa vetenskapliga sanning.

Länge trodde vetenskapen att jorden är platt. I dag hävdar vetenskapen att jorden är rund. När Galileo Galilei hävdade att jorden rör sig kring solen och inte tvärtom fördömdes han av påven och den katolska kyrkan. Detta tills den polske astronomen och vetenskapsmannen Copernicus  bevisade att det är jorden som rör sig kring solen, inte tvärtom.

2005 fick de australiensiska forskarna Robin Warren och Barry Marshall Nobelpriset i medicin. De gjorde den oväntade upptäckten att inflammation i magsäckens slemhinna (gastrit) liksom sår i magsäcken eller tolvfingertarmen (ulcussjukdom) är resultatet av en infektion i magsäcken, orsakad av bakterien Helicobacter pylori.

Jag har flera manliga släktingar i en äldre generation som opererats för blödande magsår. Numera blir dessa patienter medicinerade, inte opererade. Alltså är Uppsala Universitets devis vid porten till aulan där doktorer promoveras och professorer installeras illa vald, låt vara att orden är Thomas Thorilds.

Det borde stå:
Att tänka rätt är stort.
Att tänka fritt är större.

Detta vore en hyllning till tankens frihet, till forskningens fria sanningssökande, till den akademiska friheten utan begränsningar och inskränkningar. Bara den som tänker fritt tänker utanför boxen och kan möjliggöra nya vetenskapliga rön och sanningar.

Akademisk frihet hör till den akademiska kulturen. En professions kultur består av traditioner, beteenden, riter, symboler och språk. Men den innefattar också värden. Till den akademiska kulturen hör värden som det oegennyttiga sanningssökandet, objektivitet och oberoende.

Den som ”tänker rätt” tänker som man tänkt tidigare – och bidrar inte till att föra tänkandet framåt i form av nytänkande, kreativitet och innovation.

Ja, detta var några enkla reflektioner av en akademiskt mindre meriterad grabb från Odensvivägen i Köping.

Jag stoppar min slangbella i bakfickan och ler.

Det här är en krönika. Skribenten är fristående och åsikterna är skribentens egna.