Arboga bäst rustat för klimatförändringar

Värmeböljor, torka, översvämningar och skred blir vanligare och enligt en ny sammanställning från LF Fastighetsförmedling toppar Arboga länets ranking, medan Sala hamnar sist.

– Tiden när vi kunde leva utan att tänka på klimatförändringar är förbi. Nu måste tempot för klimatanpassningen öka i hela samhället, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på LF Fastighetsförmedling. Han betonar att det inte längre handlar om en framtida utmaning, utan om något som redan pågår här och nu.

Det årliga indexet Västmanlands klimatbästa kommun att bo i, bygger på statistik över naturskador på bostäder orsakade av extremväder, på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassning och samhällsplanering, samt på i vilken utsträckning invånarna använder gröna skatteavdrag för att minska sin klimatpåverkan.

Indexet fungerar både som en temperaturmätare på kommunernas arbete och som en väckarklocka för medborgare och beslutsfattare.

I den nationella jämförelsen hamnar Arboga på en stark sjätteplats. Ett resultat som sticker ut i länet och som visar att det går att göra skillnad med målmedvetna satsningar.

Fastighetsmäklare möter samtidigt allt fler som oroar sig för naturskador, men många hushåll underskattar fortfarande klimathotet, menar LF Fastighetsförmedling.

Sverige kommer att bli både varmare, torrare och blötare. Det förändrar inte bara hur vi kan bo och bygga, utan också vilka krav som ställs på samhällets beredskap, på kommunernas långsiktiga planering och på den enskilda villaägaren. – Det är en ny verklighet som kräver nya prioriteringar, säger Per Sangrud.

Sala hamnar sist i länet och på plats 280 av 290 kommuner i hela landet. Det är ett ras på hela 151 placeringar jämfört med förra året, vilket är det femte största fallet i Sverige. En så kraftig försämring signalerar stora brister i arbetet med klimatanpassning och riskhantering. På nationell nivå toppar Piteå listan som landets klimatbästa kommun att bo i, medan Nässjö i Jönköpings län hamnar allra längst ner.

– Kommunerna i Västmanland behöver höja ambitionsnivån rejält. Regeringens strategi för klimatanpassning lägger ett stort ansvar på det lokala planet, men det räcker inte med ord – det krävs handling, investeringar och samverkan för att vi ska kunna möta de förändringar som redan är här, avslutar Per Sangrud.